Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, förkortat EIPS, EIP eller EUPD (efter engelskans emotionally unstable personality disorder), tidigare även kallat borderline personlighetsstörning (BPD), är en personlighetsstörning som kännetecknas av starka och snabbt omväxlande känslor som blir svåra att hantera. Det kan leda till ångest, impulsiva handlingar och en svårighet att klara av vardagen. Personer med EIPS kan ha känslomässig labilitet, instabila relationer, overklighetskänslor, tomhetskänslor och tillitsproblematik.
Orsakerna bakom tillståndet är inte klarlagda, men verkar vara en kombination mellan vissa arvsanlag och trauma av svåra livshändelser (ofta i barndomen). Det är lika vanligt hos kvinnor som hos män.
EIPS har liknande symptom som flera andra diagnoser, däribland ADHD, Aspergers syndrom, autism, bipolär sjukdom och PTSD. Det är vanligt att personer med EIPS även har annan psykisk problematik, såsom depression, ångest och ätstörningar. Försök att hantera känslorna kan leda till destruktiva beteenden såsom missbruk eller självskada.
Det har bland läkare, terapeuter, psykologer och psykoanalytiker rått vitt skilda uppfattningar gällande vad EIPS ska kallas och vad som kännetecknar diagnosen.Näslund (1998) s. 19 Psykiatriprofessorn John Gunderson skrev 2016 att EIPS karaktäriseras av stora problem i tre områden: interpersonella relationer, känslokontroll och impulskontroll. Vidare menade han att om en person har stark rädsla för att bli övergiven i kombination med självskada, är sannolikheten 88 procent att personen i fråga har EIPS.
Prognosen är god för behandling av EIPS: inom 15 år blir 75 procent fria från diagnosen. Vanliga behandlingsformer för EIPS är dialektisk beteendeterapi (DBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Omkring 10 procent av diagnostiserade med EIPS dör dock av självmord. De flesta självmordsförsök sker i tjugoårsåldern, men de flesta dödsfall vid självmord sker i trettioårsåldern.
Benämning Den engelske sextonhundratalsläkaren Thomas Sydenham kallade EIPS för hystericks, och menade att vederbörande patienter "älskar gränslöst de människor som de mycket snart kommer att hata lika måttlöst".
I början av 1900-talet användes termen "latent schizofreni" då man menade att personer med EIPS hade en underliggande schizofreni. En annan benämning har varit "som-om-personlighet", utifrån en uppfattning om att personer med EIPS på ytan hade ett normalt fungerande socialt liv, men under ytan hade allvarligt störda interpersonella relationer. Andra benämningar har varit ambulatorisk schizofreni, preschizofreni, schizofren karaktär, pseudopsykopatisk schizofreni, subklinisk schizofreni, borderland, borderline schizofreni, pseudoneurotisk schizofreni och gränspsykos.
Borderlinebegreppet myntades år 1938 av psykoanalytikern Adolph Stern, och blev senare den vanligaste benämningen. Termen syftar till en uppfattning om att personer med borderline ligger i gränslandet (engelska: on the borderline) mellan neuros och psykos. År 1997 fanns, enligt Socialstyrelsen, ingen officiell benämning i Sverige. I slutenvården fanns en skyldighet att rapportera enligt en översättning av ICD-10 – en diagnostisk manual utgiven av Världshälsoorganisationen (WHO) – som använde benämningen EIPS med borderline som en undertyp. Utanför slutenvården fanns dock inte denna anmälningsskyldighet, vilket innebar att termerna borderline likväl som emotionellt instabil personlighetsstörning kunde förekomma.Näslund (1998) s. 19-21
I DSM-5, en av American Psychiatric Association utgiven diagnostisk manual för psykiska diagnoser, används fortfarande (2024) termen borderline personlighetssyndrom medan ICD-10, använder termen emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). I den svenska sjukvården används främst termen EIPS, eftersom WHOs manual följs. Det finns vissa skillnader vad gäller de diagnostiska kriterierna i DSM-5 och ICD-10, men det är i grunden samma diagnos.
Symtom Symtomen för EIPS skiljer sig mycket från person till person. Diagnosen skiljer sig också något mellan det amerikanska systemet DSM-5 och WHOs manual ICD-10:
Enligt DSM-5 I DSM-5 listas nio diagnostiska kriterier; fem eller fler av dessa punkter krävs för att få en diagnos: Stark rädsla för separation och/eller överdriven ansträngning för att undvika separation – oavsett om separationen är inbillad eller verklig. Ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som skiftar mellan överdriven beundran och idealisering och nedvärdering. Instabil identitet och självbild. Impulsivitet som genererar negativa konsekvenser, som att försätta sig i farliga situationer, använda sex på ett destruktivt sätt, hetsäta, spendera mer pengar än vad individen har råd med. Återkommande självmordstankar, självmordsförsök, hot om självmord, och/eller självskadebeteende. Emotionell instabilitet. Instabila affekter som pendlar kraftigt under timmar eller dagar. Kroniska tomhetskänslor. Återkommande ilska eller frustration som inte står i proportion till situationen och/eller svårigheter att hantera sin ilska på ett konstruktivt sätt Stressrelaterade paranoida tankar eller allvarlig dissociation.
Individer med EIPS kan uppleva att de är onda eller dåliga människor. Diverse symptom, såsom den impulsiva ilskan, kan hos vissa ge en känsla av bekräftelse på att individen är en dålig människa.
Vidare kan vissa personer med EIPS uppleva psykotiska symptom såsom hallucinationer eller utomkroppsliga upplevelser. En del beskriver vilja av att lämna allt innan ett mål är uppfyllt: såsom att hoppa av skolan precis före examen. Det är vanligt med återkommande uppsägningar, avhopp från studier, och/eller skilsmässor.
Enligt ICD-10 Av ICD-10 framgår att en person med emotionellt instabil personlighetsstörning har en tendens att agera impulsivt utan vidare eftertanke, med ett instabilt känsloliv. Det framgår också att det finns en tendens till stora emotionella svängningar som individen inte kan kontrollera och ibland konflikter med andra som orsakats av impulsiva handlingar. I ICD-10 delas emotionellt instabil personlighetsstörning in i två typer: impulsiv och borderline. Den impulsiva typen karaktäriseras av emotionell instabilitet och bristande impulskontroll. Borderlinetypen karaktäriseras av instabil självbild, instabila personliga målsättningar, instabila personliga preferenser, kroniska tomhetskänslor, intensiva och instabila relationer med andra människor, självdestruktivt beteende och självmordsbeteende eller självmordsförsök.
Starka känslor som växlar snabbt Personer med EIPS kan ofta ha ett instabilt humör. Humörsvängningar väcks ofta av externa händelser, och en episod kan vara från timmar till dagar. I synnerhet är personer med EIPS känsliga för händelser som tolkas som att hen blir övergiven, avvisad eller misslyckas. Humörsvängningarna kan ofta vara mellan depression och ilska, och mindre ofta mellan nedstämda humör till positiva. Negativa känslor varar ofta längre än det som anses normalt, men samma sak kan inte sägas om positiva känslor.
Personer med EIPS kan ofta bli arga eller irriterade, till synes bortom proportion till vad som väckte ilskan. En del personer med borderline uppger även en ökad känsla av fientlighet mot andra människor.
Svårt med relationer Över 74 procent av alla personer med EIPS har problem med interpersonella relationer. Detta leder till att mer än hälften av de kvinnor som har EIPS aldrig gifter sig, och än färre skaffar barn. Klinisk erfarenhet visar att många med EIPS reagerar på interpersonella problem med att isolera sig från andra människor. Att isolera sig från andra kan exempelvis vara en strategi för att inte bli sårad eller känna sig övergiven.
Av DSM-5 framgår att rädslan för att bli övergiven, hos personer med EIPS, kan leda till stora skiftningar i självbild och i individens beteende. Vidare står det att individer med EIPS är känsliga för yttre omständigheter. Exempelvis kan en individ med EIPS känna stor rädsla för att bli övergiven och/eller ilska om individen utsätts för separation från en annan individ, även om separationen är kortvarig och planerad. En person med EIPS kan även känna så om han eller hon planerat ett möte med en annan person, och personen kommer för sent – även om det bara är några minuter – eller planerna ändras med kort varsel. Individer med borderline kan tro att denna "övergivning" – vare sig den är verklig eller inbillad – är ett tecken på att de själva är dåliga människor. Rädslan för att bli övergiven är relaterad till en känsla av att aldrig vilja vara ensam och ett behov av att ständigt ha människor omkring sig. Det kan förekomma självskadebeteende och/eller hot om självmord i syfte att undvika att bli övergiven.
Personer med EIPS kan vara känsliga för händelser eller beteenden som för friska individer anses vara småsaker. Exempelvis kan en person med EIPS bli arg eller må dåligt över mindre separationer, såsom semestrar, arbetsresor, eller liknande, om det innebär att de separeras från närstående. Vidare kan personer med EIPS vara känsligare för saker såsom ansiktsuttryck, ordval, med mera. Exempelvis kan en person med EIPS se ett neutralt ansikte som ett argt ansikte och kan reagera mer negativt på nedsättande ordval än andra människor.
Av DSM-5 framgår att individer med EIPS kan vilja tillbringa mycket tid med en person, dela med sig av sina mest intima hemligheter tidigt i förhållandet och intensivt idealisera och beundra denne. Detta kan dock snabbt övergå till att individen med EIPS nedvärderar den andre, anser att den andre inte bryr sig tillräckligt, inte finns tillgänglig tillräckligt, och så vidare.
Instabil självbild är ett vanligt problem för personer med EIPS och klassas som ett interpersonellt problem. Den instabila självbilden kan uttryckas exempelvis genom förändringar i personliga målsättningar, värderingar, sexuell identitet, typer av vänner, och så vidare. I vissa fall kan individen känna att denne inte existerar över huvud taget, ofta till följd av en upplevd brist på meningsfulla relationer och/eller stöd.
Tomhetskänsla Personer med EIPS kan ofta uppleva en ihållande tomhet. Tomheten är svårdefinierad, men relaterar till känslor av hopplöshet, isolation, ensamhet och vissa depressiva symptom.
Overklighetskänslor Omkring 40–50 procent av personer med EIPS uppvisar kognitiva besvär i form av kortvariga psykotiska symptom eller dissociation.
Vanliga psykotiska symptom är hörselhallucinationer eller paranoida tankar, men till skillnad från personer med schizofreni varar de psykotiska besvären under kortare perioder. Andra kognitiva besvär är känslor av att ens kropp är förändrad eller overklig, eller att verkligheten känns overklig/bisarr eller illusioner. Dessa besvär förekommer även i bland annat posttraumatiskt stressyndrom.
Självdestruktivt och impulsivt beteende