miniatyr|Musikanter i Katmandu. Till vänster tablas. Till höger en sorts harmonium. Musik är en form av konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck, framförallt i följder av ljud och toner med hjälp av särskilda instrument eller den mänskliga rösten. Det är också en av de största konst- och underhållningsformerna, ett yrkes- utbildnings- och vetenskapsfält, fritidsintresse och verktyg för kommunikation, med mera.
Etymologi Ordet musik är belagt i svenskan sedan 1619 och kommer, via tyska och franska, av latinets musica som i sin tur härstammar från grekiskans mousikē [μουσικη].SAOB, uppslagsord: Musik. Det grekiska ordet syftar på Muserna, en grupp gudinnor som ansågs inspirera och beskydda diktning, tonkonst, bildkonst, dans och kroppsövningar samt andlig bildning i antik mytologi. Den grekiska termen mousiké (eller mousiké techné – "musisk konst") hade alltså ursprungligen en annan, mycket bredare betydelse, där det vi idag kallar musik endast var en delmängd.Ling 1983, s. 2 & s. 26. Ordet musik har senare lånats in i nästan alla västerländska språk via latinet.New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (I).
Definitioner av musik miniatyr|Eduard Hanslick menade att musik är "tonande rörliga former". Musik är ett begrepp som inte har någon generellt accepterad definition.ne.se, uppslagsord: Musik. Inom musikhistorien kan man konstatera att frågan om vilka typer av verk som ska få kallas musik har förändrats många gånger. Som redan nämnts syftade det grekiska begreppet mousiké techné på vad vi idag skulle betrakta som skilda konstformer. Samma sak gäller för det kinesiska ordet yue som idag motsvarar musik i en bred betydelse, men som ursprungligen hade en betydelse som liknar mousiké och som har utvecklats på ett liknande vis som det europeiska musikbegreppet.New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (II.2. East Asia). Det är inte ovanligt att musikaliska uttryck är intimt sammanflätade med andra former av uttryck så som rörelse, dikt och så vidare. Musiken ingår dessutom ofta i ett bestämt socialt sammanhang.Ling 1983, s. 2-3. Språk som saknar ett musikbegrepp som liknar vårt men i stället har begrepp som speglar dessa förhållanden är kända från många delar av världen in i modern tid.Sohlmans musiklexikon, uppslagsord: Musik; ne.se, uppslagsord: Musik. Redan under senantiken förändrades dock mousiké-begreppets betydelse så att det mer kom att syfta på "akustiska gestalter som självständiga, konstnärliga uttryck".
I det medeltida Europa kom sedan musikbegreppet mest att användas för den lärda tonkonsten, medan allmogens musikaliska uttrycksformer betraktades som musikens motsats – amusiska. Detta synsätt höll i sig fram till 1700-talet, då musikbegreppets betydelse vidgas till att även omfatta sådant som folkmusik. Denna breddning av musikbegreppet har fortgått fram till idag, så att musik, med musikvetaren Jan Lings ord, "blivit ett nästan ohanterligt universalbegrepp för olika ljudande företeelser i tid och rum".Ling 1983, s. 2. I allmänna lexika på flera europeiska språk förekommer definitioner av musik som tydligt utgår från den västerländska konstmusiktraditionen. Här framhävs komposition som musikens ursprung; musik ses som en vetenskapligt eller konstnärligt ordnad mängd av musikaliska grundelement – främst toner. Dessa grundelement har ordnats i syfte att skapa någonting vackert, uttrycksfullt eller förståeligt.New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (I.2. Language Dictionaries). Musikskriftställaren Eduard Hanslicks definition av musik som "tonande rörliga former" (tyska: "tönend bewegte Formen") har blivit välkänd. Sedan Edgar Varèses tid har definitioner som "organiserat ljud" förekommit, även om vissa (till exempel John Cage) har bestridit organisationens roll i sammanhanget.Sohlmans musiklexikon, uppslagsord: Musik Inom forskningsgrenar som musikvetenskap tillämpas många olika typer av definitioner. Definitionen av musik som organiserat ljud förekommer fortfarande idag men begreppet kan också inkludera omständigheterna kring musiken, det vill säga musiklivet, samt potentiellt klingande musik såsom inspelningar och noterad musik.New Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a upplagan), uppslagsord: Music (III. The concept in scholarship.).Nationalencyklopedin, uppslagsordet 'musik' samt ne.se, uppslagsord: Musik.
Musik är en vetenskapligt eller konstnärligt ordnad mängd av toner av vanligen olika höjd och klang ordnad efter rytmiska, melodiska och, särskilt i västerlandet, harmoniska mönster över viss tid, oftast kombinerad också med tystnad (pauser).
Musikformer miniatyr|En symfoniorkester innehåller ofta 60-150 musiker. Se även: Musikgenrer, Noterad musik, Improvisation, Folkmusik, Populärmusik, Klassisk musik, Musikindustri Olika traditioner fokuserar på mycket olika aspekter i ett musikflöde. En vanlig föreställning, åtminstone i västerlandet, är att musik består av melodi, rytm och harmoni. Det finns dock musikformer som saknar en eller flera av dessa beståndsdelar, fram till det att den västerländska musiktraditionen spreds över världen har harmonik varit mycket sällsynt, tonlös eller åtminstone tonsvag slagverksmusik saknar både melodik och harmonik, gregoriansk sång saknar harmonik och är relativt arytmisk. Det finns även andra aspekter av musik som har stor betydelse till exempel klangfärg.ne.se, uppslagsord: Musik. (om klangfärg)
I den västerländska musiktraditionen har man ofta skiljt på konstmusik och folkmusik, en indelning som kritiserats. Numera gör musikvetare hellre distinktioner mellan noterad respektive gehörstraderad musik, samt mellan komponerad respektive improviserad musik.
Musik kan framställas på många olika sätt, ofta genom att sjunga och/eller spela på ett instrument, av en ensam person eller i en grupp. Musik framförd endast av instrument kallas instrumentalmusik, medan sjungen musik kallas vokalmusik (sådan helt utan instrument kallas a cappella). Dessutom kan musik delas in efter vilka instrument som används. Vanliga så kallade sättningar är till exempel stråkkvartett (cello, två fioler och viola), rockband (trummor, elbas, en eller två elgitarrer, sång och ibland ett elförstärkt klaviaturinstrument).
Förutom att framföras inför en publik kan musik lagras eller spridas genom olika former av musiknotation samt med ljudmedia som radio, grammofonskivor, cd-skivor eller datafiler.
Vad som definieras som "skapandet" av musiken varierar med vad som i den aktuella formen eller stilen anses som viktigt eller centralt, samt vad som inom formen är fritt och fastlagt. I många fall anses innovationen i musiken vara bestämmandet av den precisa tonföljden, varför den person som utför detta tilldelas det främsta kreativa ansvaret för den uppförda musiken.
Kulturella drag
Afroamerikansk musik Afroamerikansk musik kallas de musikformer som uppstod på de amerikanska kontinenterna då de musikkulturer som slavar från Afrika förde med sig blandades med lokala och europeiska musikstilar.ne.se, uppslagsord: Afroamerikansk musik. Dessa stilblandningar gav i sinom tid upphov till musiktyper som bland annat samba, reggae, jazz och blues och är därmed roten till mycket av dagens populärmusik.
Arabisk musik Arabernas erövringar, som tog sin början under 600-talet, skapade ett gemensamt kulturområde som sträcker sig från Spanien, via Nordafrika och den Arabiska halvön till Centralasien. Med hjälp av ett gemensamt kulturspråk (Arabiska) samt goda och vidsträckta kommunikationer blev centralorterna smältdeglar för impulser från de många musikkulturer som ingick i det arabiska väldet. Man inkorporerade även mycket av den grekiska musikteorin.Sohlmans musiklexikon, uppslagsord: Arabisk musik.
Liksom i västerlandet utvecklades en konstmusiktradition som, trots lokala variationer, delar många gemensamma drag över det arabiska kulturområdet. Till skillnad från i västerländsk musik förekommer ingen harmonik. Istället anses melodilinjens variationer och skiftningar vara det främsta uttrycksmedlet. Musiken baseras på modala strukturer som till skillnad från västerländska skalor utmärks av både intervallförhållanden och melodiska modeller. Den arabiska musikens tonförråd är i allmänhet större och mer varierat än den västerländska motsvarigheten. En förenklad modell kan beskrivas som att man utgår från tre huvudtyper av intervall: Heltonssteg, halvtonssteg och trekvartstonssteg.
Gamelanmusik Den klassiska musiktraditionen från Java och Bali kallas Gamelanmusik. Gamelan är egentligen namnet på den typ av orkester som spelar musiken. Orkestern består främst av olika typer av slagverksinstrument som gongar, xylofoner och trummor, men även av bambuflöjten suling och stråkinstrumentet rebab. Man använder sig av två olika tonsystem: Pélog och sléndro. Pélog delar in oktaven i sju toner, men endast fem används i en given komposition. De minsta skalstegen i pelog närmar sig en västerländsk halvton i storlek. Sléndro delar istället in oktaven i fem ungefär lika stora intervall. Musiken byggs upp med vokal och instrumental improvisation kring ett fast melodiskt tema.Columbia Electronic Encyclopedia, 6Th Edition, uppslagsord: Javanese music.
Indisk musik Den Indiska subkontinenten har en lång och rik musikhistoria. Den klassiska indiska musiken, shastriya sangita, är den som följer reglerna för raga. I denna kan man urskilja två nära besläktade traditioner, en nordindisk och en sydindisk. Gemensamma drag för dessa är solistisk musik i små ensembler, ofta med ett borduninstrument och slagverk samt en sång- eller instrumentalsolist.ne.se, uppslagsord: Indien (musik). Liksom den arabiska musiken saknar den klassiska indiska musiken harmonik, men har ett skalsystem som tillåter en mycket finare indelning av oktaven än västerländska motsvarigheter. I indisk musikteori delas oktaven in i 22 segment som kallas sruti. Dessa är inte exakt lika stora, men är ungefär i samma storleksordning som en kvartston. En skala konstrueras med utgångspunkt från en av två grundskalor, varav den vanligaste kallas sa-grāma och liknar den västerländska durskalan. Andra skalor skapas genom att man altererar och ibland utesluter någon eller några av tonerna i någon av de två grundskalorna. Improvisation är en viktig del av melodiskapandet i den klassiska indiska musiktraditionen. Improvisationen utgår från raga-systemet. Raga är modala, melodiska, rytmiska och formmässiga regler för hur kompositionen skall vara uppbyggd. Rytmen i den indiska musiken är ofta mycket komplex. Den baseras på rytmiska mönster som kallas tala. Vanliga instrument i den klassiska indiska musiken är melodiinstrumentet sitar, en sorts långhalsluta, och borduninstrumentet tanpura. Bland slagverksinstrumenten har tablan, en stämbar trumtyp, en särställning.Columbia Electronic Encyclopedia, 6:th edition, uppslagsord: Hindu Music.
Kinesisk musik