Jan Myrdal, född 19 juli 1927 i Bromma, död 30 oktober 2020 i Varberg,Sveriges Television 30 oktober 2020: Författaren Jan Myrdal är död – blev 93 år, läst 30 oktober 2020 var en svensk författare, skribent och debattör.
Jan Myrdal var son till Alva och Gunnar Myrdal och i många år gift med konstnären och fotografen Gun Kessle, med vilken han delade en stor del av sitt författarskap.
Biografi Uppväxt och ungdomsår Barndomen tillbringade Myrdal med farföräldrarna i Toresund (fram till 1934, då farfadern dog), och sedan hos föräldrarna i Genève, New York och Stockholm. I New York gick han i junior high school 1938–1940. Långa tider i Sverige var han placerad hos släktingar runt om i landet för att gå i skola. I Sverige fick han inget godkänt skolbetyg efter fjärde klass i folkskola 1938 på grund av dyslexi och uppstudsighet gentemot lärare.
Myrdal lämnade Bromma läroverk våren 1944 efter en rad kvarsittningar för att skriva på heltid. Enligt egen utsago levde han på gröt och blodpudding, läste flera volymer om dagen och blev Sveriges mest refuserade skribent även om en hel del noveller och texter togs in av bland andra Clarté, All världens berättare, Folket i Bild, Stormklockan och Arbetet alltmedan de stora morgontidningarna höll honom på avstånd (i flera fall skall det varit av hänsyn till hans fars position).
År 1944 anställdes Myrdal som journalist på Värmlands Folkblad. Myrdal kom i kontakt med kretsen kring Clarté (då Kulturfront) 1942 och gick med i Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) våren 1943. På SKU:s kongress midsommaren 1944 när han skulle fylla sjutton rapporterade han om arbetet bland skolungdom. Politiskt verkade han senare i SKU och Demokratisk ungdom och arbetade internationellt för Världsungdomsfestivalerna i Budapest 1949, Östberlin 1951, Bukarest 1953 och Moskva 1957. Han var placerad i DUV:s sekretariat i Budapest 1953. Från femtiotalet var han partilös. De fem åren (1958–1963) i Väst-, Central-, Syd- och Östasien skärpte hans hållning och hans kritik mot den västliga och officiella kommunismen blev vad som med en dåtida fransk term kallades tiermondistisk. (Se bland annat Kulturers korsväg/Resa i Afghanistan, 1960.)
Myrdal gav ut sin debutbok Folkets hus på eget förlag. Den ”riktiga” debuten, romanen Hemkomst, gavs ut 1954 av Tidens förlag och var ”ett försök till en realistisk ungdomsskildring (om generationen efter min)”. 1955 kom den humoristiska romanen Jubelvår, även den på Tidens förlag.
1968 till 2020 miniatyr|Jan Myrdal under en Vietnamdemonstration på Medborgarplatsen i Stockholm 1966. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet gjorde sig Myrdal känd som en central gestalt för den radikala vänstern i Sverige. Han framstod som en slags informell ledare för landets intellektuella maoistiskt inspirerade vänster, och kom att fungera som inspiratör för maoistiska SKP (tidigare KFML), dock utan att själv spela någon formell roll inom partiet. Varje söndag publicerades hans skriftställningar i Aftonbladet. År 1968 utkom hans även internationellt uppmärksammade bok Confessions of a Disloyal European (En illojal europés bekännelser, 1983).
År 1971 var Myrdal med och grundade tidskriften Folket i Bild/Kulturfront i vilken han intill strax före sin död var återkommande krönikör. Han var dess ansvarige utgivare 1971–1972 och 1987–1989 och har även periodvis suttit med andra uppdrag i tidskriftens styrelse. På 2008 års FiB-stämma blev han enhälligt utsedd till hedersordförande.
Från och med 1980-talet marginaliserades Myrdal tillsammans med den vänster han tillhörde i den svenska politiska debatten.Åsa Linderborg, ”Var tid har sin strid”, Aftonbladet, 2007-07-18. En av orsakerna var Myrdals förnekande av de folkmord och brott mot mänskligheten som kommunistiska diktatorer gjort sig skyldiga till. Myrdal ändrade emellertid inte, till skillnad från många inom den sextiotalets vänsterrörelse han ledde, ståndpunkt i något väsentligt. Framförallt från 1990-talet kritiserades han i upprepade ”Myrdaldebatter” för sin vägran att ta avstånd från auktoritära regimer som Stalins Sovjetunionen, Pol Pots Kampuchea eller Maos Kina,Johansson (2008), s. 178. vilka anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna.http://www.levandehistoria.se/kommunistiskaregimer Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer)
Jan Myrdal fortsatte emellertid att betraktas som en viktig författare och skriftställare, och hans litterära produktion fortsatte utan uppehåll. Han deltog ännu i 90-årsåldern flitigt i samhällsdebatten.
Under 1980-talet gavs den första delen i Myrdals skönlitterära Barndom-svit ut på Norstedts. Böckerna var skrivna i den japanska jagromanens form och var en uppgörelse med den falska vuxenvärlden sedd med barnet Jan Myrdals ögon. Böckerna har hyllats av recensenterna.Tjugoen moderna klassiker av Göran Hägg
Bland hans föreningsmedlemskap märks Publicistklubben, Svenska PEN-klubben (som han lämnade i protest; se nedan) och Authors Guild i New York. Myrdal var hedersordförande i Svensk-kinesiska vänskapsföreningen, numera omdöpt till Fokus Kina.Kinarapport nr 4 1991 Myrdal var en av ledamöterna i den officiella kommittén för franska revolutionens 200-års jubileum.
Myrdal utsågs även till hedersmedlem i svenska Citroënklubben, som en följd av de resor han och Gun Kessle företog i Asien på 1950-talet i sin "lillcittra", en Citroën 2CV om vilken Myrdal har skrivit mycket kärleksfullt i flera böcker. Jan Myrdal-sällskapets tioårsdag 2018 firades bland annat med att Myrdal färdades i Citroënkortege genom Varberg.Jan Myrdal-sällskapet, På besök hos Citroënklubben, 5 juni 2016; Jan Myrdal-sällskapet,Sällskapet firar 10-årsjubileum 21 juli i Varberg, 15 juni 2018
miniatyr|Jan Myrdal och Gun Kessle framför sin Citroën 2CV i Afghanistan år 1958, med packningen utlagd framför bilen.
Familj Myrdal var son till Alva och Gunnar Myrdal samt bror till Sissela Bok och Kaj Fölster.
Jan Myrdal var gift 1948–1952 med arkitekten Nadja Wiking, med vilken han fick sonen Janken Myrdal. Familjen bodde då i Göteborg, på Albogatan 5 i Annedal, efter att först ha bott på Omvägen i Kallebäck.Gamla Annedals-Pojkar 2000, utgiven av Föreningen Gamla Annedalspojkar, Göteborg 2000, s. 17 Andra äktenskapet varade 1952–1956 med socionom Maj Lidberg, med vilken han fick dottern Eva Myrdal. Tredje äktenskapet ingicks 1963 med konstnären och fotografen Gun Kessle och varade till hennes bortgång 2007.Sveriges dödbok 1901-2009, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2010 2008 gifte han sig med fackarbetaren och översättaren Andrea Gaytán Vega, som även förekommer som en av romanfigurerna i Myrdals bok Gubbsjuka.Jan Myrdal Gubbsjuka Leopard förlag, Stockholm 2002, sid. 43, 56-62 De skilde sig 2018.https://www.expressen.se/noje/jan-myrdal-90-skiljer-sig-fran-34-ar-yngre-hustrun/ Författarskap Jan Myrdal skrev själv, att han redan 1993 utkommit med ett tjugofemtal titlar till något mer än tjugo språk. Rapport från en kinesisk by, En illojal europés bekännelser och alla böcker i Bardomstrilogin har samtliga kommit ut på de större språken. Från 1959 till några år in på 1970-talet kom hans inkomster huvudsakligen från arbeten på engelska språket, vilket han inte fann svårare att skriva på än svenska. Boken En illojal europés bekännelser utgör en omarbetad version av Rescontra och Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell skriven på engelska. Den hamnade på New York Times lista över årets tio bästa böcker 1968.
Han förnyade den politiskt kulturella reseskildringen genom sina böcker om Kina, Indien, Afghanistan, Albanien, Turkmenistan och Mexiko. Myrdal var även en av de första som skapade och vitaliserade den moderna autofiktionen genom sina böcker i Barndomstrilogin, ”Samtida bekännelser”, ”Inför nedräkningen”.
Myrdal har skrivit i tidningar, tidskrifter och samlingsverk om litteratur, konst, politik, historia och resor. Han har redigerat, kommenterat och gett ut verk av bla Balzac, Sartre, Dickens, Strindberg, Jules Verne och Per Meurling.
Boken Rapport från kinesisk by från 1963 innebar genombrottet för Myrdal; boken finns översatt till ett flertal språk och diskuterades över hela världen när den kom. Det är en dokumentär reportagebok från den lilla byn Liu Lin i Shaanxi-provinsen i Kina. På den tiden välkända journalister och Kina-experter som Edgar Snow och Harrison Salisbury hyllade den; i den franska upplagan skrev historikern Jacques Gernet: ”Det här är den bästa bok jag läst om det kommunistiska Kina” medan Claude Levi-Strauss menade att boken var det första antropologiska verk att förklara den moderna historien.http://books.google.com/books?id=tzkoOL0oIv8C&pg=PA225&dq=jan+myrdal+perry&hl=sv#v=onepage&q=jan%20myrdal%20perry&f=false Till denna by har han sedan återvänt flera gånger för att beskriva byn utifrån förändringar i det kinesiska samhället.
Tillsammans med Gun Kessle gjorde Myrdal otaliga resor till länder i tredje världen som Afghanistan, Indien, Kambodja, Mexiko. Resorna resulterade i rese- och kulturskildringar som Kulturers korsväg (1960) senare återutgiven som Resa i Afghanistan (1966 resp. 1971), Indien väntar (1980) och México (1995).
År 1982 utkom boken Barndom, i vilken Myrdal öppenhjärtigt beskriver konflikter med sina föräldrar och kritiserar deras uppfostringsmetoder. Eftersom Alva och Gunnar Myrdal var allmänt hyllade i Sverige orsakade sonens kritik stor uppståndelse. I Barndoms-trilogin ingår böckerna: Barndom (1982), Tolv på det trettonde (1989) och En annan värld (1984). Egentligen borde även boken Inför nedräkningen (1993) räknas in som en del av sviten då den utförligt och i stora delar utgör en kommenterande och analyserande kommentar till händelserna i Barndoms-trilogin - som därigenom egentligen utgör en tetralogi.
Tidigare hade han prövat autofiktionen genom jagromanen: Confessions (1968) vilket var den första, vilken följdes av den tidigt skrivna Pubertet (1988), När morgondagarna sjöng (1994), Maj. En kärlek (1998) och Gubbsjuka (2002) och avslutades med Ett andra anstånd (2019).
Myrdals Skriftställningar började utges 1968 där hans dagliga skrivande i form av inlägg, artiklar, anteckningar publicerats mer eller mindre löpande, som en enmanstidskrift. Den sista utgörs av Skriftställning 21 - På tvärs, vilken publicerades 2013.
Han var litterär hedersdoktor vid Upsala College i New Jersey och filosofie hedersdoktor vid Nankai-universitetet i Tianjin i Kina.
Myrdal hade omfattande litterära intressen vilket inte minst hans omfattande bibliotek vittnar om. ”… inte en dag utan en volym. Till och med i öknarna har jag haft resebibliotek och försökt hinna läsa åtminstone några hundra sidor på kvällen”. Han var bland annat mycket intresserad av August Strindberg och Honoré de Balzac, om vilka han skrev åtskilliga artiklar och böcker.
Jag-romanerna Myrdals självbiografiska verk har inte utgivits kronologiskt. Nedanstående indelning efter Anton Honkonen. Bekännelsesviten
Barndomstrilogin
- Samlingsvolym med nyskrivet efterord. Ungdomssviten
Ålderstrilogin
Myrdals politiska ställningstaganden
Myrdal var under hela sitt medvetna liv marxist-leninist och mycket politiskt engagerad. I unga år var han knuten till Demokratisk ungdom, men var därefter partilös. Han kom dock att stå mycket nära det lilla maoistiska vänsterpartiet Kommunistiska förbundet marxisterna-leninisterna (KFML), senare omdöpt till Sveriges kommunistiska parti (SKP), och var en viktig figur i partiets idéutveckling. Han undvek gärna att tala i termer av politisk tillhörighet, men "om man nödvändigtvis vill sätta en politisk etikett på mig så är jag ju maoist".