Maria Kristina Gripe, ursprungligen Maja Stina Walter, född 25 juli 1923 i Vaxholm, död 5 april 2007 i Rönninge, var en svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
Biografi Maria Gripe föddes i Vaxholm 1923, men familjen flyttade till Örebro 1928 när hon var fem år gammal. Hon lämnade flickskolan i Örebro för att slutföra sin skolgång vid Enskilda Gymnasiet i Stockholm där hon avlade studentexamen 1943. Åren 1944–1945 studerade Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola, men utan att avlägga någon examen. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, och efter en kort anställning på Marinförvaltningen blev hon hemmafru 1947. Parets dotter Camilla föddes samma år. Under större delen av sitt vuxna liv bodde Gripe i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok Agnes Cecilia ägde rum. Efter en längre tids demenssjukdom avled hon 2007 på ett sjukhem i Rönninge.
Författarskap miniatyr|Harald och Maria Gripe på 1950-talet. Maria Gripe betraktade inte sig själv som barnboksförfattare, utan menade att hon skrev om barn för alla åldrar. Hon skrev 36 böcker, översatta till åtminstone 36 språk, och hennes böcker har till allra största del illustrerats av Harald Gripe. Deras nära samarbete inleddes i och med att Maria Gripe debuterade som författare med boken I vår lilla stad 1954. Makens illustrationer fick ett stort inflytande över utvecklingen av Gripes författarskap; det var en bild av den ensamme pojken Elvis i Julias hus och nattpappan som gjorde henne nyfiken på hans historia, och som resulterade i en serie om fem böcker som inleddes 1972 med Elvis Karlsson.
Gripes tidiga böcker är traditionella sagor, ofta med förmänskligade djur och helt dominerade av en yttre handling. Detta kom att ändras med De små röda från 1960, och framför allt hennes genombrott Josefin det följande året. Den senare skildrar en prästdotter vars verklighetsuppfattning rubbas av en livlig fantasi kombinerad med vuxenvärldens religiositet och abstrakta bildspråk. I De små röda dyker Loella Nilsson upp för första gången, som bifigur, och i sin egen berättelse Pappa Pellerins dotter från 1963 tvingas hon återuppfinna sig själv när en ofrivillig flytt in till staden fråntar henne identiteten som stark och självständig skogsmänniska. Härpå följde flera böcker vilkas huvudtema är individens sökande efter identitet och omgivningens rollförväntningar på barnet, främst de om Elvis, men även exempelvis I klockornas tid (1965), där förväntningarna på en ung kunglighet stäcker dennes egna önskningar och personliga utveckling, eller Glastunneln (1969), ursprungligen en följetong i tidningen Vi, där Gripe inspirerats av J.D. Salingers Räddaren i nöden.
I vuxen ålder bytte Maria Gripe förnamn; hon ersatte diminutivnamnen Maja och Stina med Maria Kristina (officiellt 1969). Namn var betydelsefulla för Gripe, liksom för hennes persongalleri. Gripe har i intervjuer sagt sig vara synestetiker beträffande personnamn; ett namn har en färg – det finns ljusa och mörka namn. Elvis Karlssons förnamn är en metafor för utanförskap; han är inte den "riktiga" Elvis, moderns idol. Samma problem har Fredrika i ...ellen, dellen... (1974), vars mor beundrar Fredrika Bremer. När Anna Grå väljer ett nytt namn åt sig själv, gör hon det så att hon skall få tillträde till två olika världar. Individualitet uppnår hon med namnet Josefin – det heter ingen annan i byn – och hon skapar samhöriget genom att kombinera de vanliga efternamnen Johansson och Andersson till Johandersson, "då får man dubbelt så många" (Josefin, 1961). Inte heller i böckerna om nattpappan är huvudpersonen nöjd med sitt förnamn. "Julia" är namnet hon givit nattpappan tillåtelse att kalla henne; läsaren får aldrig veta hennes riktiga namn, "jag tycker inte om det, det passar inte mej". Nattpappans namn yppas inte förrän i den andra boken om de två vännerna (Nattpappan, 1968; Julias hus och nattpappan, 1971).
Tordyveln flyger i skymningen från 1978 kom att utgöra ytterligare en skiljelinje i Gripes författarskap. Boken anknyter till Friedrich von Schellings romantiska naturfilosofi och kan ses som inledningen till Gripes 1980-tal som dominerades av mer spännings- och mystikorienterade ungdomsromaner. Denna förändring i hennes författarskap ägde rum delvis till följd av påverkan av författare som Edgar Allan Poe, systrarna Brontë och Carl Jonas Love Almqvist, delvis som en strävan att erbjuda unga människor nervkittlande spänning utan att hemfalla åt den sorts våldsskildringar som videovåldsdebatten satt fokus på, och som Gripe blivit varse i egenskap av ledamot av statens barnfilmnämnd.
Skuggsymboliken går att spåra genom hela Gripes författarskap. Den finns med redan tidigt, men blir tydlig som ledmotiv i skuggserien som inleds med Skuggan över stenbänken 1982. Innebörden kan hänföras till såväl Platons idévärld som C.G. Jungs arketyper.
Bearbetningar Maria Gripe skrev mycket för radio och TV. Tordyveln flyger i skymningen och Nattpappan blev böcker först efter att de varit radioprogram, liksom Tanten som Gripe specialskrev för Margaretha Krook. För Tanten fanns långt gångna planer på en långfilm i regi av Christina Lagerson med Jeja Sundström i huvudrollen. Även Agnes Cecilia och Kvarteret Labyrinten (Det som sker det sker) har gått som radioföljetonger. Tillsammans med dottern Camilla Gripe skrev hon originalmanus till Trolltider som var Sveriges Televisions julkalender åren 1979 och 1985. Andra böcker som har filmatiserats eller blivit TV-serier är Hugo och Josefin, Julia och nattpappan, Pappa Pellerins dotter, Elvis! Elvis!, Glasblåsarns barn, Agnes Cecilia – en sällsam historia, Skuggserien och Tordyveln flyger i skymningen.
Bibliografi
1954 – I vår lilla stad1 1955 – När det snöade1 1956 – Kung Laban kommer1 1956 – Kvarteret Labyrinten1 1957 – Sebastian och skuggan1 1957 – Stackars lilla Q1 1959 – Tappa inte masken1 1960 – De små röda1 1961 – Josefin1 1962 – Hugo och Josefin1 1963 – Pappa Pellerins dotter1 1964 – Glasblåsarns barn1 1965 – I klockornas tid1 1966 – Hugo1 1967 – Landet utanför1 1968 – Nattpappan1 1969 – Glastunneln1 1970 – Tanten2 1971 – Julias hus och nattpappan1 1972 – Elvis Karlsson1 1973 – Elvis! Elvis!1 1974 – ... ellen, dellen ... 1976 – Den "riktiga" Elvis1 1977 – Att vara Elvis1 1978 – Tordyveln flyger i skymningen 1979 – Bara Elvis1 1981 – Agnes Cecilia – en sällsam historia 1982 – Skuggan över stenbänken 1984 – ...och de vita skuggorna i skogen 1985 – Godispåsen1 1986 – Skuggornas barn 1986 – Boken om Hugo och Josefin (samlingsvolym)1 1988 – Skugg-gömman 1989 – Hjärtat som ingen ville ha3 1991 – Tre trappor upp med hiss 1992 – Eget rum 1994 – Egna världar 1997 – Annas blomma
1Illustrerad av Harald Gripe. 2Illustrerad av Anders Sten. 3Illustrerad av Hans Arnold.
Priser och utmärkelser 1962 – Boklotteriets stipendiat 1963 – Nils Holgersson-plaketten för Hugo och Josefin 1966 – Expressens Heffaklump 1968 – Litteraturfrämjandets stipendiat 1972 – Astrid Lindgren-priset 1974 – H.C. Andersen-medaljen 1979 – Doblougska priset 1984 – BMF-Barnboksplaketten för ...och de vita skuggorna i skogen 1986 – Wettergrens barnbokollon 1992 – Allmänna Barnhusets stora pris 1998 – Östrabopriset 2000 – Litteris et Artibus
Referenser Noter
Källor
Vidare läsning
Externa länkar Maria Gripe på Libris
Kategori:Svenskspråkiga författare Kategori:Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur Kategori:Personer från Vaxholm Kategori:Födda 1923 Kategori:Avlidna 2007 Kategori:Kvinnor Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus Kategori:Alumner från Stockholms universitet