Erstavik är en slottsliknande herrgård och en stor jordegendom i Nacka socken, vid Erstaviken i Nacka kommun i Stockholms län. Egendomen var 1763-2015 fideikommiss inom familjen af Petersens. Den behövde därför aldrig delas vid arvskiften, utan levde kvar som det sista större sammanhängande godset nära Stockholm. 2015 när den siste innehavaren av fideikommisset, Johan af Petersens, avled medgav regeringen som ett led i avvecklingen att den fasta egendomen överfördes till ett aktiebolag, Herman Petersen Fideikommiss AB.Regeringens beslut den 11 april 2019, Ju2018/02788/L2 Därefter meddelade Fideikommissnämnden tillstånd till skifte av egendomen; i och med detta hade fideikommisset avvecklats.Fideikommissnämndens beslut den 25 oktober 2019, dnr 3.2-32-2019. Även efter avvecklingen vårdas gamla byggnader och gårdsdriften. Erstaviksområdet är klassat som riksintresse för friluftslivet.
Historik miniatyr|Del av Erstaviks ägor, 1722. Den medeltida gården Erstavik är första gången nämnt 1356 då gården är sätesgård för frälsemannen Bengt Larsson. Ortnamnet skrivs då Ærnastewik. Kung Albrekt pantsatte 1364 gården till påven för att täcka stora skulder som dess senaste ägare Nils Turesson (Bielke) ådragit sig. Under 1400-talet ägdes gården av Katarina Henningsdotter (Königsmark) och därefter hennes dotter Anna Markvardsdotter (Stolpe). Erstavik ärvdes sedan av Annas dotter Ingeborg Ragvaldsdotter (Bonde) som var gift med först Nils Ottesson (Björnram från Västergötland) och sedan 1480-99 med lagmannen i Södermanland Peder Ragvaldsson (Fargalt), vilka båda skrev sig till Erstavik.Kaj Janzon, "En mässa för Erik Ottessons (Björnram från Västergötland) barn samt ett förtydligande om Nils Ottessons sätesgård Erstavik", Svensk Genealogisk Tidskrift 2010:2, s 90-93 Via Ingeborg Ragvaldsdotter och Peder Ragvaldssons dotter Margareta Pedersdotter (Fargalt) gick gården vidare till ätten Kyle, genom Margaretas giftermål med Klas Kyle (som levde åtminstone till 1531). Nästa ägare var deras son Hans Kyle (död 1583). Erstavik gick vidare till Hans son Erik Kyle. Erik Kyle gifte sig på 1590-talet med Anna Olofsdotter Rosenbielke (dotter till Olof Arvidsson Rosenbielke), och de två kom att bosätta sig på Dannäs, Västbo. Erik Kyle levde åtminstone till slutet av 1616, men Anna Olofsdotter Rosenbielke skrevs till både Erstavik och Dannäs åtminstone till 1630. Sonen Gabriel var den siste av ätten Kyle på Erstavik. Han dog barnlös 1644.
Törnflychts tid miniatyr|Kapellet i Södra gårdsflygeln, 1960-tal. År 1717 förvärvades egendomen av riksrådet Olof Törnflycht, som tidigare ägde flera stora gods på Södertörn, bland annat Kumla gård i Tyresö socken. Han blev landshövding i Stockholms län strax före den ryska invasionen i Stockholms skärgård 1719. Under Rysshärjningarna hemsökte den ryska flottan även Erstavik och flera av godsets gårdar brändes, dock inte huvudbyggnaden. När de ryska styrkorna drog vidare norr ut genom Baggensstäket hejdades de av överste Baltzar von Dahlheim som höll stånd tills Södermanlands regemente under ledning av Rutger Fuchs hann fram och slog tillbaka ryssarna. Händelsen innebar slutet på ryssarnas härjningar som under 41 dagar orsakade stor skada, och den ryska flottan drog sig tillbaka. Efter kriget inredde Törnflycht den södra gårdsflygeln till kapell.
Petersens tid miniatyr|stående=0.5|vänster|Herman Petersen. Törnflycht avled 1737 på Erstavik, men hans änka bodde kvar fram till 1762. År 1763, ett år efter att Törnflychs änka avlidit, såldes godset av Törnflychts arvingar till dagens ägarfamilj Petersen (adlad 1770 af Petersens) genom grosshandlare Herman Petersen, förmögen direktör i Svenska Ostindiska Companiet och tidigare ägare till Stora Nyckelviken. Han satte genast igång att omdana Erstaviks huvudbyggnad från grunden efter ritningar av "arkitekten på modet" Jean Eric Rehn.
Den nya herrgården med sin påkostade inredning var just färdigställd, då Herman Petersen avled 1765, 52 år gammal. I sitt testamente förordnade han att Erstavik skulle bli fideikommiss med äldste sonen Johan Abraham som förste innehavare, medan fastigheten vid Munkbron i Gamla stan (Petersenska huset) skulle bli fideikommiss med den yngre sonen Herman som förste innehavare. I detta fideikommiss ingick även fastigheten Lilla Nygatan 9, som såldes 1944 efter tillstånd av Kungl. Maj:t. Båda fideikommissen skulle ärvas på manslinjen, och äldre son skulle ha företräde framför yngre son och äldre släktgren företräde framför yngre släktgren.Testamente den 15 mars 1765 av Herman Petersen och hans hustru Charlotte Petersen född Bedoire Sedan den yngre sonen Herman avlidit utan manlig avkomma förenades de båda fideikommissen i en hand och har därefter följts åt till dess avvecklingen skedde.
År 1891 såldes hemmanen Neglinge och Skogsö (2 mantal) samt Älgö (totalt 900 hektar) av dåvarande ägaren, Herman Magnus af Petersens, till bankdirektören Knut Agathon Wallenberg som där grundade villastaden Saltsjöbaden. Köpeskillingen uppgick i den tidens penningvärde till 250 000 kronor som kom att tillföras fideikommisset som kapital. Även Svärdsön hörde på 1700-talet till Erstavik men avstyckades från egendomen i slutet på 1800-talet. Godset har dock behållit sin storlek sedan seklets början och ökat sin areal något, från 2 307 hektar 1909 till dagens dryga 2 400 hektar.
Huvudbyggnaden På platsen för dagens herrgårdsanläggning fanns före 1760 en gård i karolinsk stil med en huvudbyggnad och tre flyglar, samlade kring en kvadratisk gårdsplan. Den ena flygelbyggnaden, som 1723 inreddes till kapell (Erstaviks kapell) finns ännu bevarad. Under Herman Petersen revs den karolinska gården. Den nuvarande huvudbyggnaden ritades av arkitekten Jean Eric Rehn och uppfördes mellan 1763 och 1765. Han fick även ansvaret för utformningen av interiören och nyinredde kapellet 1763 medan väggmålningar och dekorerade dörröverstycken skapades av Johan Pasch.
Byggnaden är uppförd i tegel i tre våningar med putsad fasad och utskjutande mittrisalit samt valmat, brutet tak. Huset rymmer bevarade inredningar i rokoko och gustaviansk stil. Byggnaden präglas av väl avvägda yttre proportioner och flankeras av två lanterninprydda flygellängor. Interiört bevarar huvudbyggnaden i stort sitt ursprungliga utseende. Paradvåningen på övre våningsplan räknas till Sveriges vackraste rumssviter från frihetstiden. En barockpark anlades, enligt tidens sed, den omdanades och moderniserades dock på 1850-talet.
Panorama
Godsets gårdar och torp (urval) I alfabetisk ordning.