Djura (även Ljura) är en tätort i Leksands kommun, nära Gagnef. Djura ligger väster om Österdalälven. På Djuramål kallas byn Jirbin, Djurabyn, för att skilja byn från församlingen.
Historia Djura hör till Leksandstraktens äldsta byar. I byn finns en gravhög (RAÄ 268:1 Leksand), en av traktens få. Bland fynd från innan byns tillkomst kan nämnas fynd av en stenklubba och en trindyxa i byns åkermark. Bynamnet, med ursprunglig stavning Ljura, kommer från det fornsvenska ordet "Den ljusa". Det finns teorier om att Dalälvens tidigare namn var Ljuren, och att flera av Ljur-namnen efter älvens lopp (Djurås, Djurmo med flera) kan kopplas till densamma, men frågan är omtvistad.
Byn är inte heller känd i några medeltida dokument. 1381, omtalas ett 'Lioor', 1386 nämns 'liwrbigge fierdingh', och 1440 en 'peder i liwr' - men det är med all sannolikhet Djurbygden i Gagnef som omtalas.
1539 upptas 4 gårdar i Djura. Dessutom fanns en boden i 'Hardzarff' (Håssarvet), en försvunnen by som skall ha legat vid Djuråns utlopp nedanför Grådaforsen. I Älvsborgs lösen 1571 upptas 10 skattskyldiga bönder i Djura. Vägen till kyrkan i Leksand var lång, och många Djurabor bevistade ofta hellre gudstjänsten i Gagnef eller Ål. Leksands kyrka var annars på väg att nå sin kapacitetsgräns, och 1648 uppfördes Djura kapell.
Mantalslängden 1668 redovisar 19 hushåll, medan Holstensons karta endast redovisar 8 gårdsmarkeringar i byn och 5 i 'Väster diur'. Under 1700-talet tillkommer bydelen Heden. Djura hade en kraftig befolkningsökning under 1800-talet. 1830 fanns 45 hushåll i byn, 1856 56 hushåll och 1896 80 hushåll. Byn fick också viss infrastruktur: 1863 tillkom en handelsbod, 1870 en prästgård, 1872 postkontor och 1878 ett missionshus.
Även industrimässigt tillkom en rad anläggningar. 1854-1858 fick byn en tullkvarn som ersatte en tidigare skvaltkvarn. Det uppfördes även 1880 en smedja. Vid mitten av 1800-talet hade byn även ett tegelbruk, kallat "Guckubruket", utöver tegel tillverkades även lergökar. En spiksmedja och vadmalsstamp fanns också i byn. 1894 uppfördes även ett limkokeri, i drift fram till 1914, då det ersattes av en såg, som nedlades på 1950-talet.
Befolkningsutveckling
Samhället Mitt i samhället ligger Djura kyrka.
Kända personer från Djura Carin Ersdotter, i 1800-talets Stockholm känd som "Den vackra dalkullan". Lassi Karonen, roddare från Djura som tog EM-silver 2010
Se även Leksands socken Djura församling Noter
Källor Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983
Kategori:Orter i Leksands kommun Kategori:Tätorter i Sverige