Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien. Det har en yta på 2 620 254 km² och ett medeldjup på knappt 1 500 m. Medelhavet är genom sin placering mellan större landmassor urtypen för ett medelhav.
Från Gibraltar sund till Syriens kust är det 3 860 km, mellan Trieste och Stora Syrten 1 665 km och mellan Mindre Asiens sydkust och Nilens delta 460 km. Kustlängden är omkring 24 100 km och havets volym ungefär 4 250 000 km3.
Historia miniatyr|En portolankarta av Medelhavet ritad av Diogo Homem 1563. Medelhavet kallades av den romerske historikern Sallustius Mare intestinum och av Pomponius Mela och Plinius den äldre för Mare Internum även Mare Nostrum, och först av senare författare för Mare mediterraneum, det vill säga ett medelhav. I Bibeln kallas Medelhavet för Stora Havet med flera namn.
Medelhavet har genom hela historien varit en viktig länk mellan människor i de tre kontinenter det fysiskt skiljer. Med öppnandet av Suezkanalen ökade dess betydelse för mer långväga sjötransporter.
Geografi Klimat Medelhavsklimat kännetecknas av heta, torra somrar, och svala, fuktiga vintrar. Detta har dock inte främst med Medelhavets utformning att göra - liknande klimat finns på andra kontinenters västkust på samma breddgrader. Några regioner med Medelhavsklimat är Kalifornien, mellersta Chile, Sydafrika och södra Australien.
Djup Västra Medelhavet Gibraltar sund, som är Medelhavets enda förbindelse med Atlanten, är inte grundast på sitt smalaste ställe 14,3 km öster om Tarifa utan den egentliga tröskeln mellan haven ligger betydligt längre västerut, nordväst om Kap Spartel där djupet är 320 m. Öster därom ökar djupet snabbt till omkring 700 m vid Tarifa, 1 000 m söder om Gibraltar och 1 400 m ytterligare längre österut. En sekundär tröskel på mindre än 1 000 m går över ön Alboran från den marockanska kusten till den spanska. Därefter följer Baleariska bäckenet där botten är jämnare med mycket branta kanter. Djupet är 2 400-2 900 m, endast öster om Menorca och väster om Sardinien överskrider djupet 3 000 m. Balearerna är förenade med Spanien genom en tröskel med ett maximalt djup på 825 m. Korsika och Sardinien åtskiljs av det mycket grunda Bonifaciosundet och de båda öarna är förbundna med Toscana via en tröskel vid öarna Capraia och Elba med ett maximalt djup på 400-500 m.
En bred, ungefär 1 900 m djup tröskel sträcker sig mellan Sardinien och Tunisien och skiljer det Baleariska havet från Tyrrenska havet som når ned till ca 3 000 m, vid Pontinska öarna ända till 3 700 m. Det djupa och smala Messinasundet korsas mellan Sant' Agata och Punta del Pezzo av en tröskel på 105 m. Mellan Sicilien och Tunisien går gränsen mellan Medelhavets västra och östra huvudbäcken. Här ligger öarna Pantelleria, Lampedusa och ögruppen Malta ovanpå bankarna Adventurebanken, Skerkibanken och den ryktbara Grahamsbanken med sista återstoden av den plötsligt uppdykande och hastigt försvunna ön Ferdinandea.
Östra Medelhavet Det östra s.k. Orientaliska eller Levantiska bäckenet omfattar hela Medelhavet öster om Siciliensundet och Messinasundet bort till Syriens kust. Joniska havet har vid Hellenska graven sydväst om Peloponnesos djup på över 4 000 m, inklusive Medelhavets djupaste punkt, angiven till 5 121 eller 5 267 meter beroende på källa.Joan E. Cartes et al. (2004): The Mediterranean Deep-sea Ecosystems: An Overview of Their Diversity, Structure, Functioning and Anthropogenic Impacts IUCN. Läst 5 maj 2017.Francesco Smedile et al.: Metagenomic analysis of hadopelagic microbial assemblages thriving at the deepest part of Mediterranean Sea, Matapan-Vavilov Deep Environmental Microbiology, 2012. Läst 5 maj 2017. I övrigt överstiger djupet i östra Medelhavet sällan 3 000 m. Utanför Rhodos har man uppmätt drygt 3 800 m. Djupet mellan Cypern och det asiatiska fastlandet understiger 1 000 m. Se vidare Adriatiska havet och Egeiska havet. miniatyr|Medelhavets gränser Länder Länderna som gränsar till Medelhavet är från Gibraltar sund och medurs, med namngivna kuststräckor och vikar: 1. Spanien Kustområden: Gibraltar sund Alboránsjön Costa del Sol Costa Tropical Golfo de Almería Costa Cálida Costa Blanca Baleariska sjön Valenciabukten Costa del Azahar Costa Dorada Costa Brava2. Gibraltar * Kustområden: Gibraltar sund Gibraltarbukten Alboránsjön3. Frankrike Kustområden: Lionbukten Étang de Leucate Franska rivieran Côte d'Azur Bonifaciosundet4. Monaco5. Italien Kustområden: Liguriska havet Genuabukten Riviera di Ponente Riviera di Levante Bonifaciosundet Tyrrenska havet Golfo di Gaeta Neapelbukten Salernobukten Policastrobukten Castellammarebukten Stretto di Messina Maltakanalen Siciliensundet Joniska havet Squillacebukten Tarantobukten Otrantosundet Adriatiska havet Manfredoniabukten Venedigbukten6. Malta Kustområden: Maltakanalen7. Slovenien Kustområden: Adriatiska havet8. Kroatien Kustområden: Adriatiska havet Kvarnerbukten Makarskas rivieraKustområden: Adriatiska havet10. Montenegro Kustområden: Adriatiska havet Kotorbukten11. Albanien Kustområden: Adriatiska havet Gjiri i Drinit Vlorabukten Otrantosundet12. Grekland Kustområden: Joniska havet Korintiska viken Kyparissiakós Kólpos (Arkadiabukten) Artabukten Argoliska viken (Naupliaviken) Lakoniska viken (Marathonisiviken) Messeniska viken (Koronviken) Kretahavet Egeiska havet Myrtoiska havet Saroniska bukten (Eginabukten) Pagaseiska viken (Voloviken) Maliakós Kólpos Thrakiska havet13. Turkiet Kustområden: Egeiska havet Dardanellerna Antalyabukten İskenderunbukten14. Cypern Kustområden: Famagustabukten Larnacabukten Akrotiribukten15. Akrotiri och Dhekelia * Kustområden: Larnacabukten Akrotiribukten Episkopibukten16. Syrien17. Libanon18. Israel19. Palestina20. Egypten21. Libyen Kustområden: Sidrabukten (Stora Syrten)22. Tunisien Kustområden: Gabèsbukten (Lilla Syrten) Siciliensundet Tunisbukten23. Algeriet24. Marocko Kustområden: Alboránsjön Gibraltar sund *
Städer
miniatyr|Medelhavet utanför Antibes i Frankrike miniatyr|höger|Medelhavsområdet i nutid miniatyr|Medelhavet vid Neum, Bosnien och Hercegovina miniatyr|höger|Satellitbild över Medelhavet. Nedan följer en lista med de huvudstäder hos suveräna stater och de större städer som har en befolkning på mer än 200 000 personer och som ligger vid Medelhavet.
LänderStäderSpanienBarcelona, Alicante, Cartagena, Málaga, Palma de Mallorca, ValenciaFrankrikeMarseille, NiceMonacoMonacoItalienBari, Catania, Genua, Messina, Neapel, Palermo, Rom, Taranto, Trieste, VenedigMaltaVallettaKroatienSplitAlbanienDurrësGreklandAten, Patras, ThessalonikiCypernLimassolTurkietAdana, Antalya, Izmir, Mersin, TarsusSyrienLatakia, Tartus, Baniyas, Jabla LibanonBeirut, TripoliIsraelAshdod, Haifa, Tel AvivPalestinaGazaEgyptenAlexandria, Damietta, Port SaidLibyenBenghazi, TripoliTunisienSfax, Sousse, TunisAlgerietAlger, Annaba, OranMarockoTétouan
Öar
De tio största öarna i Medelhavet upptar tillsammans en yta på omkring 87 000 km².
NamnLandArea i km²FolkmängdSicilienSardinienCypernKorsikaKretaEuboiaMallorcaLesbosRhodosChios
Geologi Tillkomst Kontinentalplattornas rörelser har sedan mesozoikum skapat och format Medelhavet.
Östra Medelhavet, öster om Siciliensundet och Messinasundet, har den äldsta jordskorpan och kan sägas vara en rest av Tethyshavet som en gång skilde superkontinenterna Laurasien och Gondwana åt innan den afrikanska och den arabiska plattans rörelser mot den eurasiska kontinentalplattan slöt Medelhavets öppning i öster.Vicenzo Picotti et al. (2014): The Geological Origins and Paleoceanographic History of the Mediterranian Region: Tethys to Present i: Stefano Goffredo et al. (red.). The Mediterranean Sea: Its history and present challenges. Springer. Läst 3 maj 2017.Kacey Deamer (19 augusti 2016): Earth's Oldest Oceanic Crust Uncovered in Mediterranean Sea Live Science. Läst 4 maj 2017.
Västra Medelhavet är yngre och har bildats av så kallade "back-arc basins", bassänger, fördjupningar i jordskorpan, som uppstått i den eurasiska kontinentalplattans ytligare delar till följd av utsträckning som uppkommit när den afrikanska kontinentalplattan skjutit in under den.E. Gueguen et al. (1997): Lithospheric boudinage in the Western Mediterranean back-arc basin Terra Nova. Läst 4 maj 2017.
Länge var Medelhavet en öppen vik mot Atlanten, men för omkring 7 miljoner år sedan minskade vattenutbytet med Atlanten för att helt upphöra runt 6 miljoner år sedan. För 5,33 miljoner år sedan kom dock vatteninflödet från Atlanten tillbaka.
Jordbävningsrisk Medelhavet ligger i ett gränsområde mellan kontinentalplattor. Den afrikanska kontinentalplattan rör sig mot den eurasiska kontinentalplattan i nordvästlig riktning med en hastighet av cirka 6 mm/år.Maurizio Battaglia et al. (2004). The Adriatic region: An independent microplate within the Africa- Eurasia collision zone Geophysical Research Letters. Läst 4 maj 2017. Mellan dessa kolliderande kontinenter ligger dessutom tre så kallade mikrokontinentalplattor, Adriatiska plattan, Egeiska plattan och Anatoliska plattan. I öster finns därtill den arabiska plattan. Rörelser mellan alla dessa plattor gör framförallt de norra och östra delarna av medelhavsområdet särskilt utsatta för jordbävningar, från Italien, via Balkanhalvön och Grekland, till Turkiet bort till Levanten.Vchristian Du Brulle (3 mars 2014): Mapping Europe’s earthquake risk Horizon Magazine, EU. Läst 4 maj 2017.European Earthquake Risk Concentrated Around the Mediterranean GISetc. Läst 4 maj 2017.
Vattenbalans Många av Medelhavets egendomligheter beror på dess ställning till oceanen och dess ringa tillflöden. Den enda afrikanska floden av betydelse är Nilen och från den asiatiska kusten endast mindre kustfloder. Det är alltså i huvudsak från Europa som havet får sitt sötvattentillflöde. Efter Nilen, och bortsett från det starka tillflödet från Svarta havet, är det Po och därefter Rhône och den spanska floden Ebro som står för tillflödet, och dessutom det sötvatten som faller som regn. Avdunstningen är till följd av det varma klimatet så stark att minst dubbelt så mycket vatten avdunstar som floderna och regnet tillför. Denna negativa balans är ungefär 2500 kubikkilometer per årThe Encyclopedia of Earth, Mediterranean Sea; http://www.eoearth.org/view/article/154548/ läst 2015-05-06. Denna förlust motvägs av tillflödet av atlantvatten genom Gibraltarsund som, beroende på tidvattnet, varierar mellan ±2 och 3 knop. Medelhavet har alltså betydligt saltare vatten än oceanen, och salthalten är betydligt högre i östra Medelhavet än i västra; salthalten vid ytan i östra Medelhavet är den samma som bottenvattnet i de västra delarna. Medelhavets djupblå färg och transparenta vatten beror på dess höga salthalt och bristen på tillförseln av flodsediment.
Eftersom Medelhavsvattnet är betydligt tyngre än det i Atlanten skapas vid Gibraltar en stark underström på ungefär 200 m djup av utgående salt vatten under vattentillflödet från Atlanten. Detta frånflöde är dock betydligt mindre än tillflödet. Ungefär samma förhållande råder mellan Medelhavet och Svarta havet vid Bosporen. De centrala delarna av Medelhavet ligger lägre än oceanen men vid kuststräckorna kan det omvända förhållandet råda. Tröskeln vid Gibraltarsundet gör att temperaturen i Medelhavet förblir konstant vid cirka ända ned till botten, där Atlantens vatten håller en temperatur ungefär på och på djup.
I oceanen innehåller det djupare vattnet en viss halt syre, som möjliggör ett rikt djurliv även på de största djupen. Detta syre kommer med djuphavsströmmarna från polartrakterna där syret tillförts vid ytan. In i Medelhavet når inte detta vatten på grund av Gibraltartröskeln. Medelhavet har därför ett mycket fattigt djurliv i de djupaste delarna. Att det förekommer något liv alls tyder på att någon blandning mellan yt- och djupvatten ändå sker.