Sommarkyndel (Satureja hortensis) är en ettårig växt som beskrevs 1753 av Carl von Linné. Den används bland annat till kryddan kyndel.
Beskrivning Sommarkyndel har en kraftig rot. Stjälken blir 25 cm lång, i något fall 60 cm. Nedre delen är fyrkantig och förvedad, färg brunviolett. Bladen är svagt behårade och prickiga av oljekörtlar. Längden är bredden Fästade parvis motsatta på stjälken, växelvis riktade 90° utefter densamma.
Växten har en behaglig doft och blommar under perioden juli – oktober. Blomman har fem kronblad. Underläppen är djupt flikad med mittfliken mycket större än sidoflikarna. Den har fyra ståndare med raka, parallella strängar och alla ståndarna är fertila.
Den har en pistill med två märken. Fodret är klockformat och avslutas med fem långa spetsar. Det finns två slags blommor, dels tvåkönade med både ståndare och pistill, men även honblommor utan ståndare. Pistillens fröämne ger upphov till två bruna kapslar, som vardera innehåller fyra frön, 1 000 frön väger 500 – 800 mg.
När en mogen kapsel spricker förs fröna av vinden ett par meter bort. Sedan kan myror ta vid och sprida fröna ytterligare, vilket kallas för myrmekokori. Myrorna lockas av saften på ett litet utskott på fröet. Mekanismen är ett exempel på symbios.
Vid frösådd ska det vara minst 15 cm avstånd mellan fröna, och det får inte vara mer än 5 mm jord över dem. Det tar 2 – 3 veckor, innan det gror.
Sommarkyndel har mer smak än vinterkyndel.
Kromosom-tal 2n = 48.
Innehållsämnen Från bladens oljekörtlar kan 0,3 – 1,7 % eterisk olja utvinnas, i förädlade sorter 4 – 5 %. Innehåll enligt nedanstående tabell:
<th bgcolor=lightgreen>Ämne <th bgcolor=lightgreen> CAS-nummer <th bgcolor=lightgreen> Halt (%) <tr> <td colspan=3> <tr> <td>Karvakrol <td align=center>499-75-2 <td align=center>40 <tr> <td>p-Cymol C10H14 <td align=center>99-87-6 <td align=center>20 <tr> <td colspan=3> <tr> <td>β-Sitosterol, C29H50O <td align=center>83-46-5 <td align=center rowspan=5>4 – 8 <tr> <td>Ursolsyra, C30H48O3 <td align=center>77-52-1 <tr> <td>Bitterämnen <td> <td> <tr> <td>Garvämnen <td> <td> <tr> <td>Slem <td> <td> <tr> <td colspan=3> <tr> <td>Tymol <td align=center>89-83-8 <td align=center rowspan=3>Varierar <tr> <td>Fenolen, C20H12 <td align=center>54100-60-6 <tr> <td>Limonen <td align=center>138-86-3
100 gram torkade blad har energin 1138 kJ = 272 kcal och innehåller följande näringsämnen:
<th bgcolor=lightgreen>Ämne <th bgcolor=lightgreen>Mängd <th bgcolor=lightgreen>RDI a)(%) <tr> <td colspan=3> <tr> <td>Kolhydrater <td align=center>68,73 g <tr> <td>Kostfiber <td align=center>45,7 g <tr> <td>Aska <td align=center>9,63 g <tr> <td>Vatten <td align=center>9 g <tr> <td>Protein <td align=center>6,73 g <tr> <td>Fett <td align=center>5,91 g <tr> <td> Därav mättat fett <td align=center>3,26 g <tr> <td>Kalcium <td align=center>2,132 g <td align=center>213 <tr> <td>Kalium <td align=center>1,051 g <td align=center>22 <tr> <td>Magnesium <td align=center>377 mg <td align=center>102 <tr> <td>Fosfor <td align=center>140 mg <td align=center>20 <tr> <td>Askorbinsyra (C-vitamin) <td align=center>50 mg <td align=center>83 <tr> <td>Järn <td align=center>37,88 mg <td align=center>303 <tr> <td>Fytosteroler, C29H50O <td align=center>31 mg <td align=center>Data saknas <tr> <td>Natrium <td align=center>24 mg <td align=center>2 <tr> <td>Mangan <td align=center>6,1 mg <td align=center>203 Livsmedelsverket (Beräknat från provisoriskt Efsa-värde RDI = 3 mg ) <tr> <td>Zink <td align=center>4,3 mg <td align=center>43 <tr> <td>Niacin (B3-vitamin) <td align=center>4,08 mg <td align=center>27 <tr> <td>B6-vitamin-gruppen b) <td align=center>1,81 mg <td align=center>139 <tr> <td>Koppar <td align=center>847 μg <td align=center>106 Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 0,9 mg) <tr> <td>Tiamin (B1-vitamin <td align=center>366 μg <td align=center>28 <tr> <td>Retinol (A-vitamin] <td align=center>257 μg <td align=center>29 <tr> <td> <td align=center>5 130 IE c) <tr> <td>Selen<td align=center>4,6 μg <td align=center>8 Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 55 μg) <tr> <td colspan=3>–––––––––––––––a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen personb) Pyridoxin + pyridoxamin + pyridoxal, C8H9NO3c) Internationell enhet
Utbredning och systematik mini|Länderna kring Svarta havet. mini|Utbredning i ItalienTill höger, upptill förstoring av Alperna-området. Bokstäverna är beteckningar för kommuner.Mörkgrönt visar blomningstid ljusgrönt ända till i oktober.I vita områden saknas sommarkyndel. Sommarkyndel förekommer ursprungen vid Medelhavets nordöstra kust och i länderna kring Svarta havet. Växten har odlats i Centraleuropa sedan flera hundra år före romartiden. 1995 odlades den i Tyskland på 81 hektar. Arten kan förekomma förvildad i Tyskland, spridd från odlingar, men bara tillfälligt.
2001 fanns stora odlingar i: Afghanistan Indien Ryssland Sri Lanka Sydafrika Turkiet
Underarter Sommarkyndel delas upp i två underarter: Rosenmynta (Satureja hortensis var. grandiflora) Boiss., 1879 är en odlad art, som tillfälligt kan finnas förvildad. Satureja hortensis var. distans K.Koch
Biotop Sommarkyndel har små anspråk på växtplatsen men är frostkänslig. Den föredrar tämligen torr grusmark i soliga, vindskyddade och varma lägen. Den gynnas av kväverik jordmån. Vanliga växter på samma typ av mark är blå bolltistel (Echinops bannaticus), malört (Artemisia absinthium), granatäpple (Punica granatum), fikon (Ficus carica) och fjädergräs (Stipa pennata).
Sommarkyndel och människan thumb|Torkad sommarkyndel. Etymologi Släktnamnet Satureja (eller Satureia; förväxla ej med insektsläktet Satureia) är det i gamla tider använda latinska namnet på växten kyndel; om sommarkyndel eller vinterkyndel tycks ej vara närmare definierat. Artepitetet hortensis betyder i en trädgård av latin hortus = trädgård.
Användning
Arten odlas som krydda, och används till bland annat korv, viltfågel, grönsaker och sallad. Den ingår även som beståndsdel i kryddblandningen Herbes de Provence. Vid industriell kryddtillverkning torkas först skördade kvistar. Sedan används specialkonstruerade rivmaskiner för att sära bladen från kvisten.
Folkmedicin En dekokt på sommarkyndel, oegentligt kallat te, anses bra mot dålig aptit, hosta, luftrörskatarr, matspjälkningproblem, nervositet, rapning och väderspänning.
Bildgalleri
Referenser
Externa länkar
Kategori:Kransblommiga växter Kategori:Kryddor och kryddblandningar Kategori:So Växtindex