miniatyr|260px|Olika resistorer; komponenterna med större dimensioner tål större elektrisk effekt. Överst ett motstånd på 0,56 ohm som tål 10 watt, därunder en strip med små motstånd för ytmontering. miniatyr|Symbolen för resistor En resistor, även kallad motstånd, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fält. Dess resistans är ett mått på storleken av detta hinder och beräknas som kvoten mellan spänning och ström enligt Ohms lag.
Resistorn är en av de vanligaste komponenterna i elektriska kretsar. Konstruktionen består av en oftast isolerad kropp med anslutningar, där innehållet är ett motståndselement, tillverkat av ett material med känd resistivitet (ρ), i form av en stav, ett rör, folie, ytskikt eller tråd med viss längd (l) och area (A). Detta beskrivs enligt
Enheten för resistans är ohm (Ω).
Motstånd som kan anses oberoende av ström, spänning och yttre faktorer, till exempel temperatur eller ljus, kallas för "linjära motstånd" eller bara "motstånd". Om resistansen varierar med ström, spänning eller yttre faktorer benämns komponenten för "olinjärt motstånd", eller med ett namn som anger vad motståndet är beroende av.
På grund av brus i resistorer utsätts den signal som transporteras genom motståndet för distorsion. Termiskt brus och strömbrus samt dessas spänningsberoenden förorsakar störningar som i vissa applikationer behöver iakttas.
En ideal resistor saknar induktans och kapacitans. Varje verklig resistor har dock en viss impedans vilket ger en frekvensberoende signalöverföring. För en enkel tråd är den karaktäristiska impedansen
där är induktansen och kapacitansen.
Om ett motstånd kyls ned mot absoluta nollpunkten, kommer för vissa ämnen det elektriska motståndet att upphöra (supraledning).
Olika typer av resistorer
Det finns olika typer av resistorer. De flesta har en konstant resistans och kallas därför fasta resistorer. Andra har en resistans som kan varieras, till exempel skjut- och vridresistorer, och kallas därför variabla resistorer. Reglaget för att ställa in volymen på en radio är en typ av vridresistor. När volymkontrollen vrids, minskar eller ökar resistansen i en krets som reglerar ljudstyrkan.
Kolkompositmotstånd Kolytskiktsmotstånd Metallfilmsmotstånd Tjockfilmsmotstånd Tunnfilmsmotstånd Metalloxidmotstånd Motståndsnät Trådlindade motstånd Termistor (temperaturberoende motstånd, NTC och PTC) Varistorn (icke-linjära, spänningsberoende motstånd) Fotomotstånd (ljusberoende motstånd)
Märkningsscheman för resistorer Linjära motstånd har märkningsscheman, enligt vilka komponentvärden anges med färgband.
Schema med fyra band FärgFörsta bandetAndra bandetTredje bandet(multiplikator)Fjärde bandet(tolerans)Svart00×100 Brun 11×101±1% (F) Röd 22×102±2% (G) Orange33×103 Gul44×104 Grön 55×105±0,5% (D) Blå 66×106±0,25% (C)Violett77×107±0,1% (B) Grå 88×108±0,05% (A)Vit 99×109 Guld ×10-1 ±5% (J) Silver ×10-2 ±10% (K) Ingen ±20% (M)
Schema med fem band FärgFörsta bandetAndra bandetTredje bandetFjärde bandet(multiplikator)Femte bandet(tolerans)Svart000×100 Brun 111×101±1% (F) Röd 222×102±2% (G) Orange333×103 Gul444×104 Grön 555×105±0,5% (D) Blå 666×106±0,25% (C)Violett777×107±0,1% (B) Grå 888×108±0,05% (A)Vit 999×109 Guld ×10-1 ±5% (J) Silver ×10-2 ±10% (K) Ingen ±20% (M)
Schema med sex band FärgFörsta bandetAndra bandetTredje bandetFjärde bandet(multiplikator)Femte bandet(tolerans)Temp. KoefficientSvart000×100 Brun 111×101±1% (F) 100 ppmRöd 222×102±2% (G) 50 ppmOrange333×103 15 ppmGul444×104 25 ppmGrön 555×105±0,5% (D) Blå 666×106±0,25% (C) Violett777×107±0,1% (B) Grå 888×108±0,05% (A) Vit 999×109 Guld ×10-1 ±5% (J) Silver ×10-2 ±10% (K) Ingen ±20% (M)
Standardvärdeserier för resistorer Det finns standardiserade värden för resistorers motstånd som betecknas med ett E och antalet värden per dekad (tiopotens). De har en logaritmisk fördelning över dekaden.
Se även Potentiometer Referenser
Externa länkar
Kategori:Elektriska komponenter Kategori:Wikipedia:Basartiklar