Skellefteå landskommun var en tidigare kommun i Västerbottens län.
Administrativ historik När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863 bildade Skellefteå socken och Skellefteå stad, ovanligt nog, inte varsin kommun, eftersom man staden och socknen emellan inte kunde komma överens om villkoren. Istället utgjorde de en gemensam Skellefteå kommun, och delades först 1881 upp i Skellefteå landskommun och Skellefteå stad.SCB: Femårsberättelse för Västerbottens län 1876-1880
I kyrkligt avseende var landskommunen och staden dock fortsatt förenade i Skellefteå församling ända fram till 1913, då den delades i Skellefteå landsförsamling och Skellefteå stadsförsamling.
1875 bröts den norra delen av kommunen ut för att bilda Byske landskommunSCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 sida 1 i pdf:en, och 1914 bröts sedan den södra delen av kommunen ut för att bilda Bureå landskommun.
Den 20 april 1897 inrättades Norrböle municipalsamhälle, då stadsstadgor började gälla i Norrböle by, utan att den fullt ut organiserades som municipalsamhälle. 1916 överfördes Norrböle municipalsamhälle till Skellefteå stad.
Den 25 oktober 1935 inrättades Sunnanå municipalsamhälle för Sunnanå. Den 30 april 1937 inrättades ett andra municipalsamhälle inom kommunen, Skelleftestrands municipalsamhälle, och den 26 november samma år ett tredje, Kåge municipalsamhälle.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.
1960 upphörde Sunnanå municipalsamhälle och uppgick i landskommunen, och 1965 även Kåge municipalsamhälle.
Som en del av nästa kommunreform bildades 1964 Skellefteå kommunblock, i vilket Skellefteå landskommun ingick. 1967 uppgick kommunen i Skellefteå stad, från 1971 kallad Skellefteå kommun, vilken fick sin nuvarande omfattning 1974.
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Skellefteå landsförsamling. 1933 tillkom Kågedalens församling och 1962 Bolidens församling genom utbrytningar.
Kommunvapnet Blasonering: Medelst en vågskura delat av silver, vari två bjälkvis ordnade röda rosor, och rött, vari två bjälkvis ordnade rosor av silver.
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 17 november 1944. Rosorna härrör från Skellefteå sockens sigill från 1722. Se artikeln om Skellefteå kommunvapen för mer information.
Geografi Skellefteå landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 1 338,39 km², varav 1 292,13 km² land.
Tätorter i kommunen 1960 TätortFolkmängdSkellefteå, del avBolidenKåge767Medle649Ersmark505Stämningsgården473Kusmark467Myckle441Bergsbyn, del av414Strömfors352Klutmark219Örviken, del av21 Tätortena Skellefteå och Bergsbyn var delade mellan landskommunen och Skellefteå stad Örviken var delad mellan Bureå landskommun och Skellefteå landskommun Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 56,9 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 45 i pdf:en
Politik Ett kommunhus byggdes norr om Nordanå vid Skellefteå tingsrätt. Det har en målning av Mirjam Vainio och blev använt av Västerbottensteatern när landskommunen slogs samman med de andra kommunerna.
Mandatfördelning i Skellefteå landskommun 1938-1962
Mandatfördelning i Kåge municipalsamhälle 1962
Referenser
Kategori:Indelningar i Skellefteå kommun Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Västerbottens län