Maria Magdalena kyrka, ofta kallad Maria kyrka (officiellt S:ta Maria Magdalena kyrka), är en kyrka i Stockholm belägen där Bellmansgatan slutar mot Hornsgatan, mellan Mariatorget och Slussen på Södermalm. Namnet kommer av Sankta Maria Magdalena och kyrkan tillhör idag Maria Magdalena församling i Stockholms stift. Kyrkan är ett kulturminne.

Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1635. Kyrkan har sedan dess genomgått stora förändringar. Flera arkitekter medverkade vid till- och ombyggnader av kyrkan, bland dem Nicodemus Tessin d.ä., som ritade 1600-talets tillbyggnader och dennes son, Nicodemus Tessin d.y., som ritade västportalen. Efter en förödande brand år 1759 renoverades kyrkan efter ritningar av Carl Johan Cronstedt.

Kyrkobyggnaden Historik left|mini|Kyrkans ursprungliga spira 1650. Kopparstick av Wolfgang Hartmann. miniatyr|stående|En statyett föreställande Maria från Magdala hållande i en miniatyr av Maria Magdalena kyrka, dock ej i nämnda kyrka utan i Högalidskyrkan, vars församling utbröts ur Maria Magdalena församling 1925 miniatyr|Kyrkan från luften. Tornet är något vridet mot skeppet. Nuvarande kyrkobyggnad började uppföras 1588 på platsen för det tidigare Maria Magdalena kapell. Vid Johan III:s död 1592 avstannade bygget och först två år efter Gustav II Adolfs död kunde den nya korsformade kyrkan invigas år 1634. Kyrkan är därmed Södermalms äldsta kyrka.

Den vidare utbyggnaden leddes under Nicodemus Tessin d.ä. och senare dennes son Nicodemus Tessin d.y. Kyrkans arkitektur går i barockens stilart, bland annat den smäckra tornspiran som Tessin lät resa 1676, "kanske den vackraste spira Stockholm ägt".

Efter en stor brand 19 juli 1759, vilken även förstörde delar av tornet och brände ned 300 övriga byggnader (se Mariabranden 1759), restaurerades kyrkan mellan åren 1760 och 1763 till sitt nuvarande utseende under ledning av Carl Johan Cronstedt. Det var han som ritade inredningen, som den ser ut idag, i rokokostil. Altartavlan har som motiv Herdarnas tillbedjan och är ett verk av konstnären Louis Masreliez, utförd omkring år 1800. Bevarad från före branden är Tessin d.y.:s västportal (nuvarande huvudingången) från 1716. miniatyr|Tessin d.ä.:s spira från 1676.Kopparstick i Suecian av Willem Swidde. Den senaste invändiga restaureringen utfördes år 1927 under arkitekt Israel Wahlmans ledning och den senaste utvändiga förbättringen av kyrkans murverk genomfördes 1986.miniatyr|Elevation av nattvardskalken under konsekrationen, annandag påsk. Statyerna skall enligt församlingen ursprungligen ha varit profana och tillverkats till Stockholms slott, men kring 1764 istället ha modifierats med kristna symboler (den heliga skrift och nattvardskalk till vänster, ett brinnande hjärta som symboliserar tron till höger)

Maria Magdalena kyrka har putsade fasader i gult, en sockel av röd sandsten och koppartäckt tak. Kyrkan har en stomme av tegel. Kyrkorummet har gråmålat brädgolv med en rosa textilmatta i mittgången. Runt om på kyrkans väggar återfinns belysningsarmaturer av malm från 1600-talet. Dessa elektrifierats och kompletterades med genombrutna huvar över glödlamporna efter Israel Wahlmans ritningar. I valven hänger tre mindre ljuskronor av mässing.

Planlösning Kyrkans grundplan är korsformig och visar ett enskeppigt långhus med i öster förlagt tresidigt kor och korsarmar. I de fyra vinklarna mellan långhus och tvärskepp finns mindre utbyggnader från olika tidsepoker. Den nordöstra tjänstgör som sakristia, den sydöstra som skrudkammare, den nordvästra som kök och den sydvästra som kapell. Huvudportalen ligger i väster.

Orgel Orgelfasaden gestaltades år 1774 av arkitekt C. F. Adelcrantz och anses som ett av den svenska rokokons bästa verk i sitt slag. Nuvarande orgel hade ursprungligen trettio stämmor, fördelade på två manualer och pedal, då den levererades 1878 av Åkerman & Lunds Orgelbyggeri. Den byggdes 1927 ut av samma företag till dagens utformning med femtio stämmor enligt nedan. År 1961 gjordes en mindre omdisponering i orgelrörelsens anda och 1994-1995 restaurerades instrumentet åter av Åkerman & Lund, då den återfick 1927 års disposition. Orgeln är landets största senromantiska svenskbyggda instrument med originaldisposition, vilket gör att den kan återge hela den svenska senromantiska repertoaren.Texthäfte till: Complete works for organ : the years 1903-1908 / Olsson, Otto, kompositör ; Gustafsson, Ralph, orgel. 2CD. Swedish Society SCD 1123-24. 2002. Manual IManual II Manual III PedalKoppel ÖvrigtPrincipal 16’ Borduna 16’ Gedackt 16’Principal 16’I/P, II/P, III/PTre fria kombinationer för vardera P-I-II-IIIPrincipal 8’ Principal 8’ Bassetthorn 8’ Subbas 16’II/I, III/I, III/IIPiano, Mezzoforte, Forte, TuttiGamba 8’ Fugara 8’ Violin 8’ Violon 16’I4’/I, II4’/II, II16’/I, III16’/IIIAutomatisk pedalväxelDubbelflöjt 8’ Gemshorn 8’ Salicional 8’Ekobas 16’RegistersvällareBorduna 8’ Dolce 8’ Eolin 8’ Kvinta 10 ’Crescendo för II-IIIOktava 4’ Flûte harmonique 8’ Voix céleste 8 ’ Violoncell 8’Flöjt 4’ Kvintadena 8’ Rörflöjt 8’ Gedackt 8’Kvinta 2 ’ Fugara 4’ Flauto amabile 8’ Oktava 4’Oktava 2’ Flûte octaviante 4’ Unda maris 8’ Kontrabasun 32’Kornett 5 kor Flageolett 2’ Salicet 4’ Basun 16’Trumpet 16’ Kornett 3 kor Ekoflöjt 4’ Trumpet 8’Trumpet 8’ Klarinett 8’ Waldflöjt 2’ Corno 8’ Euphon 8’ Oboe 8’

År 1986 erhöll kyrkan ytterligare en orgel som placerades på södra sidoläktaren (orgelbyggare: S. Magnusson). I koret finns även en liten orgel från 1993.

Organister i S:ta Maria Magdalena kyrka

Verksam Namn Levnadstid Övrigt 1641-1646 Johannes Arentz -1648 Organist. 1649-1664 Daniel Wertz 1664-1673 Hindrich Decker Organist och musikant. 1673-1701 Petter Barck Organist 1682-1684 Johan Hindrich Adler Organist 1684-1689 Lüdert Dijkman 1648-1717 Organist 1701-1704 Johannes Baptiste de Crull 1681-1704 Organist 1704-1710 Zacharias Holmberg -1717 Organist 1710-1711 Hindrich Belou -1711 Organist 1711-1716 Axel Montan Organist 1716-1717 Ferdinand Zellbell d.ä. 1698-1765 Organist 1718-1728 Heinrich Drysell Organist 1729-1730 Abraham Björk Organist 1730-1750 Ernst Johan Londicer 1717-1763 Organist 1750-1759 Johan Georg Lotscher 1733-1805 Organist 1777-1792 Olof Åhlström 1756-1835 Organist 1792-1804 Carl Erik Gleisman 1767-1804 Organist 1805-1817 Magnus Stenman 1779-1842 Organist 1829-1831 Carl Gabriel Dahlgren Organist 1832-1862 Anders Lethin 1792-1862 Organist 1862-1900 August Wilhelm Larsson 1827-1908 Organist 1910–1946 Gustaf Hjalmar Heintze 1879–1946 Organist 1946-1972 Karl Gustav (Gösta) Edling 1905-1989 Organist 1972–1989 Ulf Wesslén 1927–2009 Organist 1989–2017 Ralph Gustafsson 1950– Organist 1998–2016 Mathias Kjellgren 1973– Organist 2017– Axel Rystedt 1991– Organist2017–2022Johan Hansson Lindström1980–Organist

Tornet, klockorna och tornuret miniatyr|260px|Kyrkans klockor. miniatyr|260px|Tornuret inifrån.

Nuvarande tornet i nyklassicistisk stil stod färdigt först 1825 och var gestaltat av Carl Fredrik Sundvall. Tornet lär innehålla byggnadsmaterial från tornet för det begravningskapell som stod på platsen långt tidigare, nämligen "S:ta Maria Magdalen kapell", tidigast omtalat i skrift 1352 och kompletterat med ett torn omkring 1430. Kyrkans ursprungliga tornhuv och spira var betydligt högre och spetsigare än den nuvarande som framgår av ett kopparstick av Johan Sasse från 1650-52. Även Tessin d.ä.:s tornhuv från 1676 var slankare och högre.

Efter branden 1759 uppfördes en provisorisk tornhuv, vilken inte ersattes förrän 1824 med den nuvarande. Tornet står något snett i förhållande till kyrkans mittaxel och avslutas upptill av ett lanterninkrönt och kopparklätt rundtempel. Högst upp finns ett förgyllt kors. Tornets höjd är 55 meter över marken (motsvarande 72,98 meter över havet) inklusive kors och det är 180 trappsteg upp till utsiktsplattformen.Broschyr: S:ta Maria Magdalena kyrka, tornuppstigning av Elisabet Jermsten.

Kyrkans storklocka är senast omgjuten 1898 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm, men materialet härstammar från klockorna som smälte vid branden 1759. 1912 års klocka är en omgjutning av en tidigare klocka från 1760, även den utförd av Bergholtz. De övriga två klockorna är gjutna av Meyerska styckgjuteriet 1759 respektive 1760. Storklockan bär inskriptionen:

LOFVEN VÅR GUD FOLK! LÅTEN HANS LOF VIDA HÖRDT VARDA! PS. 66. 8.

Ett av Maria Magdalena kyrkas ursprungliga tornur drevs av ett urverk tillverkat av Christopher Polhems Stjärnsunds manufakturverk. Verket står numera på Tekniska Museet i Stockholm. År 1910 installerades ett mekaniskt urverk av firman Linderoths urfabrik vid Drottninggatan 28. Numera drivs kyrkans fyra tornur av ett elektriskt verk från Westerstrand & Söner.

Kyrkogården

Kyrkogården har varit i bruk sedan 1350-talet då ett begravningskapell uppfördes på platsen. Längs kyrkogårdens södra sida ligger gravkor byggda mellan 1709 och 1777. I anslutning mot sydväst ligger ett tidigare begravningskapell byggt 1929 och ritat av Lars Israel Wahlman. Byggnaden inrymmer idag den finska ortodoxa församlingens kyrka.

På kyrkogården ligger bland andra de två poeterna och visdiktarna Evert Taube och Lasse Lucidor begravda, samt skalden Erik Johan Stagnelius liksom Maria Kristina Kiellström (känd som Bellmans Ulla Winblad). Vidare ligger även skådespelaren Gösta Krantz begraven på kyrkogården.

Bilder, exteriör

Bilder, interiör

Se även Lista över kyrkor uppkallade efter Maria från Magdala

Panorama

Källor , sida 116 , sida 104 S:ta Maria Magdalena kyrka, kort historisk beskrivning. S:ta Maria Magdalena kyrka - Stockholms stift, Stockholm 2008. Emil Sjögren: The Complete Works for Organ (Naxos/Swedish Society) (Häftet)

Noter

Vidare läsning

Externa länkar

Kategori:Kyrkobyggnader i Stockholms innerstad Kategori:Byggnader och anläggningar på Södermalm Kategori:Kyrkobyggnader i Stockholms stift Kategori:Kyrkobyggnader invigda 1634 Kategori:Kyrkobyggnader avbildade i Suecian Kategori:Kyrkobyggnader uppkallade efter heliga Maria Magdalena Kategori:Orgeldispositioner