mini|En karta över den förutspådda globala uppvärmningen under 2000-talet. I den här klimatmodellen antas medeltemperaturen under seklet öka med 3 °C. IPCC skissar på en ökning på mellan 1,1 och 6,4 grader, bland annat beroende på utsläppen av växthusgaser. miniatyr|(a) Fyra scenarier för världens framtida CO2-utsläpp från energi och industri: Ingen klimatpolitik, samma klimatpolitik som innan Parisavtalet 2015, INDC (regeringars frivilliga åtaganden om sänkta CO2-utsläpp vid uppstarten av klimatkonferensen i Paris) samt Parisavtalets tvågradersmål genom förhöjt tempo efter 2030. (b) Uppskattad sannolikhetsfördelning av ökningen av den globala medeltemperaturen från innan industrialiseringen fram till år 2100.

Följder av den globala uppvärmningen är påverkan på eller förändringar av miljö, ekosystem och samhällen till följd av klimatförändringar orsakade av människan. De nuvarande och förväntade följderna av den globala uppvärmningen får konsekvenser, såsom förvärrad lokal vattenbrist, översvämningar och problem med livsmedelsförsörjning. Detta inkluderar också ekonomiska, politiska och sociala följder av att leva i en varmare värld.

IPCC:s klimatrapport från 2021 slår fast att mänsklig aktivitet “utan tvivel” har värmt upp klimatsystemet. Rapporten visar också att extrema väderhändelser som värmeböljor och skyfall skulle vara “extremt osannolika” om det inte vore för människans påverkan på klimatet.

2021 har den globala medeltemperaturen ökat med 1,1 °C över förindustriell nivå. Effekterna av klimatförändringarna är redan synliga, inklusive extrema väderhändelser, krympande glaciärer och polarisar, havsnivåhöjning, utbredd torka och våldsamma skogsbränder. Mer än 90% av den totala globala uppvärmningen har absorberats av haven sedan 70-talet. Varmare och surare hav har lett till en accelererad artdöd och höjning av havsnivån.

Förändringar i klimatet påverkar människors hälsa både direkt och indirekt. Hälsoeffekterna till följd av global uppvärmning kan vara både positiva och negativa. De negativa direkta effekterna innefattar bland annat dödsfall till följd av värmeböljor och skyfall, översvämning och torka. Indirekta hälsoeffekter uppstår när ekosystem, ekonomier och sociala strukturer påverkas. Till exempel sprids smittsamma sjukdomar, social oro eller psykisk ohälsa bland människor. Fattiga länder, med begränsade möjligheter att anpassa sig, har hittills drabbats hårdast av den globala uppvärmningen och i början av 2000-talet har klimatförändringar bidragit till konflikter och migration i sårbara delar av världen. Ett aktuellt exempel är det syriska inbördeskriget, som föregicks av en utbredd torka och missväxt.

Klimatförändringarnas framtida påverkan beror på i vilken utsträckning nationer genomför förebyggande insatser, minskar utsläppen av växthusgaser och anpassar sig till oundvikliga följder av den globala uppvärmningen. De politiska beslut som fattas under de närmaste decennierna kommer att ha långtgående effekter på det globala klimatet, ekosystemen och de mänskliga samhällena, inte bara för detta århundrade, utan för kommande årtusenden.

Den globala uppvärmningen väntas öka till 1,5 °C runt 2040. Enligt en FN-rapport i november 2023 leder den fram till dess förda politiken till 2,5-2,9 °C uppvärmning detta århundrade, i förhållande till förindustriell nivå. Omfattande åtgärder kan kanske begränsa den globala uppvärmningen år 2100 till cirka 2 °C eller lägre. Utan åtgärder kan ett ökat energibehov tillsammans med fortsatt användning av fossila bränslen leda till en global uppvärmning på upp till cirka 6 °C. Delar av jorden bedöms bli obeboelig vid seklets slut om uppvärmningen blir 4 °C eller mer enligt IPCC:s rapport från 2014. Med en kraftigare uppvärmning kommer möjligheten att anpassa sig sannolikt vara begränsad, för både samhällen och ekosystem. IPCC räknar i sin rapport från 2021 med att 1,3 miljarder människor riskerar att bli klimatflyktingar.

Påverkan på väder Ett varmare klimat leder till att extrema väderhändelser som långvarig torka, onormalt höga eller låga temperaturer, hård vind eller stora mängder nederbörd blir vanligare. Extremt väder kommer bli allvarligare i takt med stigande temperaturer. IPCC bedömer att en extrem händelse som tidigare inträffade en gång vart 50:e år troligen kommer att inträffa vart 3–4 år om jorden värms med 2 °C.

Stigande temperaturer kommer intensifiera jordens vattenkretslopp. Det sker dels genom att högre temperaturer leder till snabbare avdunstning, dels genom att en varmare atmosfär kan "hålla" mer vattenånga än en kallare atmosfär. För varje höjning på 1 °C av atmosfärens medeltemperatur, så kan atmosfären hålla kvar ungefär 7% mer fukt. Ökad avdunstning kommer att resultera i mer regn och intensivare stormar, men kommer också att bidra till uttorkning på vissa platser. Därför kommer vissa områden sannolikt att uppleva ökad nederbörd och ökad risk för översvämningar, medan andra områden sannolikt kommer att uppleva mindre nederbörd och ökad risk för torka.

Nederbörd och översvämningar När jordens vattenkretslopp blir intensivare leder det i vissa områden till att skyfall blir vanligare. Enligt IPCC kommer kraftig nederbörd i framtiden "generellt att bli vanligare och mer intensiva med ytterligare global uppvärmning", samtidigt som forskare 2024 kunde konstatera att kraftiga regnväder redan hade blivit både mer frekventa och mer intensiva över de flesta landområden.

Kraftigare nederbörd ökar risken för översvämningar, som hotar hem, infrastruktur, jordbruk och dricksvatten.

Stormar och tropiska cykloner När atmosfären värms upp och innehåller mer vatten, blir stormar intensivare med starkare vindar, fler blixtnedslag och mer nederbörd.

Tropiska cykloner kommer inte nödvändigtvis bli mer frekventa, men förväntas bli blötare och kraftigare. Andelen tropiska cykloner i kategori 4 och 5 ökar. En höjd havsnivå förväntas också öka skador från tropiska cykloner.

Värmeböljor Ett varmare klimat gör att värmeböljor och extremt varma dagar blir vanligare. Risken för höga temperaturer och extremvärme ökar även vid små förändringar i medeltemperaturer, inte minst genom att värmeskalan förskjuts så att kallt väder blir mycket mer ovanligt och varmt väder mer vanligt. Värmeböljor med hög luftfuktighet utgör en stor risk för människors hälsa, medan värmeböljor med låg luftfuktighet leder till torra förhållanden som ökar skogsbränder. Dödligheten från extrem värme är större än dödligheten från orkaner, blixtar, tornados, översvämningar och jordbävningar tillsammans. Redan sommaren 2003 ledde en klimatrelaterad värmebölja till mer än 70 000 dödsfall i Europa. En studie från 2020 i Proceedings of the National Academy of Sciences visar att år 2070 riskerar en tredjedel av världens befolkning att bo på platser som känns som dagens Sahara.

Följder för haven mini|Atollerna i östater som Kiribati riskerar att helt översvämmas på grund av de stigande havsnivåerna. miniatyr|Schematisk karta från 2011 över områden som riskerar naturkatastrofer orsakade av klimatförandringer. Tidigare trodde man att många klimatflyktingar skulle fly därifrån, men de stannar ofta i närområdet som internflyktingar. Rosa: orkaner. Gul: ökenspridning och torka. Blå: översvämningar.

Nittio procent av den globala uppvärmningen sker i havet. Det leder bland annat till havsnivåhöjning, korallblekning, accelererad issmälting, starkare orkaner och förändringar i havets hälsa och biokemi.

Stigande hav

Havsnivån höjs av två skäl: Dels gör termisk expansion att vattenvolymen ökar när det blir varmare. Och dels leder värmen till att inlandsis och glaciärer smälter.

I september 2021 var havsnivån i genomsnitt cirka 10 cm högre än i januari 1993. Åren 1901–2018 höjdes den med 20 cm. Havshöjningen accelererar och är runt 2021 cirka 3,7 mm per år.

Den globala uppvärmningen förväntas orsaka betydande havsnivåhöjningar under hundratals till tusentals år, men det råder stor osäkerhet om hur stor höjningen blir. Om till exempel issmältningen på Antarktis passerar en tröskelpunkt och blir självförstärkande kommer havsnivån att höjas mycket mer. IPCC:s sjätte rapport från 2021 uppskattar att den globala havvsnivån kommer höjas mellan 28 och 101 cm till år 2100. Till år 2150 beräknar IPCC en havsnivåhöjning på 37–188 cm. I sin sjätte rapport varnade IPCC också för att en global havsnivåhöjning som "närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 (...) kan inte uteslutas”.

Översvämningar kan drabba städer, kuster och öar, påverka brunnar och dricksvattentäkter, men också hota till exempel kärnkraftverk som ofta ligger nära kuster. En miljard människor i kustsamhällen och städer riskerar drabbas innan 2050, enligt FN:s klimatpanel, och kommer behöva bygga översvämningsbarriärer eller flytta högre upp. Särskilt låglänta och fattiga länder som Bangladesh och Maldiverna drabbas redan hårt av översvämningar och stormar.

Försurning

Haven tar upp en stor del av de växthusgaser som människan släpper ut, vilket har bromsat den globala uppvärmningen. När haven tar upp koldioxid förvandlas gasen till en svag syra vilket leder till att havsvattnet försuras. Försurningen gör att fiskar, musslor och koraller som är beroende av kalk får svårt att bilda ben och skal.

Följder på land

Världens skogar Liksom haven tar skogarna världen över upp en ansenlig del av den koldioxid som via mänskliga aktiviteter tillförs atmosfären.

Ett varmare klimat kommer sannolikt att leda till en kraftig ökning av antalet skogsbränder i världen när skogarna tappar vätska och blir torrare. Även brändernas intensitet väntas öka. När stora ytor skog brinner upp lämnas den återstående marken utan skydd, vilket kan leda till att de regn som släcker bränderna också sköljer bort viktiga jordlager. Det är särskilt problematiskt i tropiska skogar där jordlagret är tunt. Marken som då kommer i dagen bränns sönder av solen, vilket i sin tur ger en sämre återväxt av skogen.

Det varmare klimatet och minskade nederbörden kommer även leda till att skogarna i framför allt tempererade områden (där huvuddelen av världens skogsbestånd finns) utsätts för allt kraftigare angrepp från diverse olika skadedjur och sjukdomar som riskerar att döda ansenliga delar av världens skogsbestånd. Detta innebär i så fall att stora kvantiteter koldioxid tillförs atmosfären vilket förstärker uppvärmningen. En studie i USA som utförts gemensamt av USA:s geologiska institut och flera universitet (publicerad 23 januari 2009 i Science) tyder på att skogsdöden mer än fördubblats i västra USA de senaste decennierna. Författarna bakom studien anser att en kombination av ett varmare klimat och minskad nederbörd är huvudorsaken.

Kraftiga temperaturökningar skulle troligen vara förödande för världens regnskogar. Det är utan konkurrens de artrikaste ekosystemen som existerar och de binder upp enorma mängder koldioxid. Dör regnskogarna är risken mycket stor att den globala uppvärmningen förvärras kraftigt. Ytterligare en effekt blir att oerhört många djur och växtarter utrotas och att de tidigare så frodiga skogarna förvandlas till öknar.

Glaciärer mini|Glaciäravsmältningen 1850–2003 vid Puncak Jaya på västra Nya Guinea. mini|En fortsatt glaciäravsmältning kan innebära att bergssjöar torkar ut. Fotot är från en sinande sjö i franska Savojen. Alla glaciärers överlevnad är på lång sikt beroende av att tillväxten under vintern är minst lika stor som avsmältningen under sommaren. Under den så kallade lilla istiden cirka 1550-1850 växte glaciärerna i storlek världen över, men under 1900-talet började de dra sig tillbaka. En viss återtillväxt skedde 1950-1980, men efter det har glaciärerna världen över åter haft en negativ tillväxt som gör att de drar sig tillbaka.