miniatyr|Entré till högskolan.
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en fakultet inom Göteborgs universitet. Den grundades 1923 som en privat högskola och var mellan 1961 och 1971 en fristående statlig högskola. Huvudbyggnaden ligger i korsningen Vasagatan och Sprängkullsgatan. Delar av verksamheten finns på Viktoriagatan 13.
Handelshögskolans forskning är bred och bedrivs inom fyra institutioner och ett antal forskningscentra. Utbildning ges både på grund- och avancerad nivå. Handelshögskolan är ackrediterad av EQUIS sedan 2014, av AMBA sedan 2014 och av AACSB sedan 2016. Handelshögskolan i Göteborg är den första högskolan i Sverige med ackreditering från dessa tre, så kallad Triple Crown-ackreditering.
Skolans organisation omfattar sedan 1 januari 2013 institutionerna ekonomi och samhälle, företagsekonomi, juridik samt nationalekonomi med statistik. Det finns även flera forskningscentra och associerade verksamheter. Masterprogrammen hanteras av Graduate School. Institutionen för informatik, som var en del av Handelshögskolan sedan mitten av 1990-talet och fram till 2006, tillhör numera IT-fakulteten vid Göteborgs universitet. Handelshögskolan har cirka 160 partneruniversitet runt om över hela världen vilket innebär att studenterna kan skaffa sig internationell erfarenhet genom utbytesstudier.
Historik Handelsundervisning i Göteborg i organiserad form har bedrivits sedan 30 januari 1826, då Göteborgs Handelsinstitut som det första i Sverige, startade sin verksamhet på initiativ av stadens handelssocietet med dess ordförande, grosshandlare Anders Georg Levgren i spetsen. På regeringens uppdrag utarbetade en annan av societetens medlemmar ett förslag, grosshandlare Gustaf Ferdinand Hennig (1786-1853), vilket fick gehör och genom ekonomiskt stöd från bland andra Levgren på 1 000 riksdaler kunde projektet genomföras. De första lokalerna hyrdes av hotellvärden Mathias Bloms hus i hörnet av Södra Hamn- och Östra Larmgatorna, där dåvarande Grand Hotel låg och genom ett anslag på 125 000 kronor från grosshandlare Peter Hammarberg kunde en nybyggnad vid Läroverksgatan 6 uppföras 1879-1881, ritad av Adrian Crispin Petersson.Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 s. 209-218, 911Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 s. 279Göteborgs Kalender för 1860: Göteborgs Adresskalender, Annonskalender och Skeppslista, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 121
Frågan om högre handelsundervisning i Göteborg hade diskuterats sedan stadsfullmäktiges beredning av 1885, då hälften av antalet ledamöter yrkade på högskolans anordnande till en högre kommersiell skola, en "handelsakademi". Då August Röhss den 29 juli 1901 gjorde sin donation på 350 000 kronor,Ramm (1923) s. 188 för upprättande av en professurer i nationalekonomi med mera, vid Göteborgs högskola så ville han "samtidigt gagna den merkantila bildningen i vårt land" och markerade "att vid tillsättande af dessa professurer det måtte bestämmas, att innehafvarne skola, därest så påfordras, medverka vid undervisningen i en eventuell högre merkantil bildningsanstalt i Göteborg".
Handelskammaren i Göteborg tillsatte 1906 en kommitté för att få frågan om en högre, merkantil utbildning utredd och i maj 1910 presenterades ett förslag om inrättandet av handelshögskolekurser, avsedda för "de yngre krafter, som redan inträtt i handelns tjänst". År 1914 skänkte konsul Johan Ekman 40 000 kronor till Handelskammaren för inrättandet av så kallade "handelshögskolekurser", vilka startade på höstterminen 1915. Kursernas uppgift var att "i främsta rummet åt den i handelns tjänst eller eljes inom affärsvärlden arbetande ungdomen i vårt samhälle bereda tillfälle att förvärva djupare insikter i det ekonomiska livets företeelser och en större förmåga att behärska medlen för en framgångsrik verksamhet på köpmannabanan". Undervisningen bestod av föreläsningar samt seminarier. Undervisningsämnen var: nationalekonomi, ekonomisk geografi, handelsteknik, näringslivets psykologi, rättsvetenskap och moderna språk. Kurserna blev en stor framgång, och debatten kring en "verklig handelshögskola" tog ny fart
Konsul August Kjellberg donerade 1918 på vissa villkor 135 000 kronor för ändamålet. Men de helt avgörande donationerna kom 1919, då konsul Johan Ekman och hans arvingar gav 500 000 kronor, samt det bidrag på 500 000 kronor ur Wilh. Röhss donationsfond som stadsfullmäktige i Göteborg beviljade samma år. Omfattande donationer lämnades även av Brand- och livförsäkrings AB Svea, Göteborgs Bank, generalkonsul Adolf Bratt, generalkonsul och fru K. Lithman, grosshandlare Axel Carlander, handlanden Victor Lidell, direktör Axel Adler, Ernst von Sydows fond, samt fru Hedvig Carlander.
Handelshögskolan grundas Handleskammaren i Göteborg hade tagit fram ett förslag till stadgar för Handelshögskolan och dessa godkändes av Göteborgs stadsfullmäktige, som därefter skickade in en ansökan om stadfästning till Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t fastställde stadgarna den 15 oktober 1920 och i den första paragrafen fastställdes skolans huvuduppgift, vilken beskrevs såsom:
Ledningen för skolan anförtroddes åt en styrelse med följande sammansättning: Ordförande, som förordnades av Kungl. Maj:t Tre ledamöter som utsågs av handelskammaren i Göteborg Två ledamöter som utsågs av stadsfullmäktige i Göteborg En ledamot representerande Göteborgs högskolas lärarkår En ledamot utsedd av Göteborgs handelsinstitut
Handelshögskolans första styrelse konstituerades den 3 februari 1921, och 11 september 1922 beslöt styrelsen att förklara professurerna i nationalekonomi och handelsteknik (företagsekonomi) lediga. Den 4 juni 1923 hade dessa professorer blivit utnämnda och utnämningarna fastställts av Kungl. Maj:t. Då även en rektor blivit utsedd och vissa lärare för kortare tid förordnats, öppnades handelshögskolan den 1 oktober 1923.
För att bli antagen som elev vid Handelshögskolan skulle man 1923 ...ha avlagt studentexamen eller varit lärjunge vid annan högskola eller den högre avdelningen av Chalmersska institutet eller erhållit godkänt avgångsbetyg från högre handelsläroverk eller tekniskt elementarläroverk. Även annan sökande, som anses därtill äga förutsättningar, kan vinna inträde bland högskolans lärjungar, samt De lärjungar, som så önska, beredas tillfälle att avlägga examen eller att, efter särskild prövning i ett eller flera ämnen, erhålla vitsord över sina därvid ådagalagda kunskaper. En äldre beteckning på en person som avlagt ekonomisk examen var diplomerad från Handelshögskolan i Göteborg (DHG).
Huvudansvaret låg på Göteborgs stadsfullmäktige, som upplät den byggnad vid Läroverksgatan 6, som tidigare disponerats av Göteborgs handelsinstitut. Handelshögskolan var redan från början nära ansluten till Göteborgs högskola, så till exempel fungerade en professor från Göteborgs högskola som rektor och lärarna var delvis gemensamma. Antalet elever uppgick första året till 11 stycken, passerade 100 stycken 1932 och 500 stycken vid höstterminen 1959, varav 17 kvinnliga.
En gemensam geografisk institution för handelshögskolan och Göteborgs högskola, beslutades av stadsfullmäktige 1929. Anslaget på 32 000 kronor för ändamålet, gjordes ur Wilh. Röhss donationsfond (1926). Handelshögskolan fick statsbidrag från läsåret 1937-38, där anslagssumman fördelades så att staten betalade två tredjedelar och staden den resterande tredjedelen.Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s. 302
Sedan en byggnadsfond upprättades och bidrag lämnats av 56 donatorer, uppgick denna 1948 till över 2 miljoner kronor och arbetet med en nybyggnad inom 22:a kvarteret Husaren i Haga påbörjades 1950. Till inredning av den nya byggnaden anslog Göteborgs stadsfullmäktige 250 000 kronor ur Wilh. Röhss utdelningsfond. Men bygget kunde endast genomföras tack vare att byggnadskommittén vände sig till donatorerna och med hänsyn till byggnadskostnadernas ökning, begärde 30% tillägg på tidigare gjorda donationer.Ny Tid, 25 oktober 1952
Den 21 maj 1943 utexaminerades civilekonomer för första gången från Handelshögskolan, i samband med att skolan fyllde 20 år.Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 528
Den 11 november 1950 skedde den första doktorsdisputationen vid Handelshögskolan, då lektorn Nils Västhagen försvarade sin avhandling "Inkomst- och utgiftsbegreppen i förvaltnings- och affärsbokföring".Rundqvist (1982), s. 118
Från krigsslutet till år 1960 växte antalet elever från 400 till 500, och år 1970 uppgick elevantalet till 1 543. Redan under andra världskriget hade handelshögskolan fått rätt att examinera licentiater och år 1950 fick man disputationsrätt.
Handelshögskolan blir statlig Den 1 juli 1961 ombildades Handelshögskolan till en statlig högskola efter förhandlingar mellan Kungl. Maj:t, staten och Handelshögskolan, dock hade statsmaktens representanter önskat en total integration med Göteborgs universitet. Skolan integrerades med samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet 1 juli 1971, och man kunde då redovisa totalt 3 605 utexaminerade.
Byggnaderna thumb|Ekonomibibliotekets läsesal. Styrelsen för Handelshögskolan hade i en skrivelse den 2 december 1938 begärt att stadsfullmäktige skulle ta upp frågan om skolans lokalfråga till prövning. Efter en preliminär utredning, beslutade Drätselkammaren den 8 juli 1941 att tillsätta en beredning med uppdraget att efter samråd med styrelsen för Handelshögskolan inkomma med förslag. På grundval av deras förslag, utarbetade avdelningen för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola under ledning av professor Melchior Wernstedt ett antal skissritningar till en ny handelshögskola.
I mars 1944 tillsatte Göteborgs stad en kommitté som skulle utreda frågan om vilken tomtmark som fanns tillgänglig för offentliga institutioner i Göteborg, däribland Handelshögskolan. I en skrivelse till stadsfullmäktige den 12 oktober 1945 anhöll Handelshögskolans styrelse, att stadsfullmäktige skulle besluta att kostnadsfritt upplåta stadsägan nr 8845 i 22:a kvarteret Husaren med adressnummer Vasagatan 3 och Haga Kyrkogata 1, som tomt för uppförandet av en ny byggnad. Vid sitt sammanträde 21 mars 1946 beslöt stadsfullmäktige preliminärt att upplåta det begärda tomtområdet. Efter att en ny stadsplan fastställts av länsstyrelsen den 26 juni 1950, bildades den nya "tomten nr 1 i 22 kv. Husaren", som i areal mätte 3 507 kvadratmeter. Arrangemanget krävde dock en sammanläggning av del av stadsägan nr 8845 och del av stadsägan nr 8844, där grannen Göteborgs Högre Samskola fick göra vissa eftergifter. Samskolan fick avstå cirka fyra meter av sin östra tomtgräns för nybyggets utbredning. Deras vaktmästarbostad revs, men ersattes av en ny på Praktiska hushållsskolans tomt i sydost. Dessutom fick Samskolan sin huvudingång flyttad till Lilla Bergsgatan i söder. Samskolan kompenserades för sin förlust av tomtmark genom att man erhöll en "remsa" av fattigvårdens tomt i söder.Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 15 november 1950